Visar inlägg med etikett anna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett anna. Visa alla inlägg

fredag 21 november 2008

Fredagsfinal, part 2

Inför runda två var jag tvungen att halsa två glas vin för att stå ut.
Hur gör man en Beyonce-låt utan att dansa? Jag dansar fan mer under en singstar-kväll.
Hur kan man välja The Rasmus "In The Shadows" för att visa hur man älskar sina fans? (oh vienna, this means nothing to me...) Och VAD FAN HADE HAN PÅ SIG?! Alltså jeansen ger mig hjärnblödning.
Och hur kan man bara våga slakta The Cure's Friday I'm Inlove så totalt? Det är liksom inte ens sången som är värst, det är FRASERINGEN. Sad to say var det här väl ändå ett av hans bättre framträdanden, men jag kan vara totalt partisk för att han sjöng Cure. Men ändå, det gjorde nog mer ont.
Det enda pluset var väl Robins härligt homoerotiska dedikering av Fields Of Gold.

Men Alltså, P Jiddy, what's going on here? Äre jultema, eller varför all denna röda sammet? Min inre 16-års goffare vet inte om den ska skratta eller gråta.

PS. Jag har haft en likadan kavaj. Jag brukade ha den med vita spetskrås vid ärmarna. Pinsam sharing over.

/Liza.

(this inlägg was brought to you, proof read, via Idol-Johanna)

Fredagsfinal: första rundan

Robin B.:
För det första:
Let Me Entertain You, är det en kärlekslåt? Vardå? För vem då?
Robin låter lika trist som han alltid gör. Jag är så jävla trött på honom och helt över honom.
Han låter så jävla oengagerad. Men han brukade ju ha en skida fasttejpad längs ryggraden, en pinne i röven och en protesarm, så det här får väl räknas som ett framsteg.
Men ändå:
SNAAARRK.

/Liza.

Kevin sjunger If you tomorrow never comes:
Att flickvännen på frågan "Vad tyckte du?" svarade att det var de bästa minutrarna i hennes liv säger inte sådär jättemycket om Kevins framträdande, utan mer om hur livet i Arvidsjaur ter sig. Alltså fy fan. Jag fnittrade generat hela framträdandet igenom och greppade desperat efter skämskudden.

/Johanna

Anna:
Det sägs att Simply the best är den låt som spelas mest på begravningar i typ England och USA. Fatta hur jävla stört det är. Kan ni tänka er något värre än att sitta på en begravning och titta på en kista där någon ni älskar ligger död och så ba ljuder inledningsackorden till Simply the fucking best genom lokalen. Det tyder ju på den största latheten i historien att ta en låt vars refräng liksom är "you're simply the best, better than all the rest". Ba JAHA? Var det allt du hade att säga eller? Next!

/Johanna

Johan:
Ok, här hände det inte mycket. Det här var väl ett av Johans tråkigaste framträdanden? Kudos för låtvalet, Pretenders rocks my world. Det blir ju tydligt att någon har lärt Johan att sjunga runt målbrottet, inte rakt igenom det med heljusen och tutan på.
Men varför, VARFÖR är inte Johans brorsa med i Idol??? Han är snygg (jag får inte tycka att Johan är snygg, eftersom han är 10 år yngre än mig men ser ut som om han är 14 år yngre än mig) och verkar kunna sjunga!

/Liza.

Alice:
Alice sjunger Because of you och är som vanligt bra, och det är liksom lite av hennes problem. Hon är så himla jämn och det blir liksom inga toppar av awesomeness. Boooring!

/Johanna

söndag 16 november 2008

Platt soulkväll.

Jag ligger i söndagssängen och tittar på reprisen av Idolfinalen. Jag såg den i fredags också, men kände mig märkbart oimponerad av insatserna (därav bristen på inlägg). Soultema har ju definitivt potentialen att bli hur bra som helst, och det var väl överlag inget fel på sånginsatserna men gud vad platta och beiga alla framträdanden i souldelen var. Jag tyckte nog tillslut att Ligist-Robin och Anna gjorde bäst ifrån sig. Dom kändes inte utklädda och konstlade på samma sätt som resten. Låtvalet kändes som låtval de hade kunnat göra på en egen spelning, och inte något som var påtvingat från produktionens sida. Så känner jag lite.

Duetterna var ju definitivt roligare i jämförelse! Tyvärr går det ju inte att göra någon vidare bedömning, hur bra en duett är beror ju helt på personkemi, låtval, röstharmoni och säkert en massa annat också.

Med facit i hand så kan jag känna att det var helt okej att rösta ut Rock-Robin. Jag är tydligen inte den enda som tröttnat på att han låter som om sångaren i Spinal Tap tagit sig till Idolfinal. Jag orkar inte höra mer gapig skrevrocksröst oavsett tema och det gör tydligen inte resten av Idoltittarna heller.


Frågor: varför kliar sig Sommarkatten alltid på hatten när han blir nervös i intervjuerna? Varför satt någon i publiken med en skylt som det stog "Bonnie Blankens" på? Det är ju namnet på Expressens modebloggare Cecilia Blankens nyfödda dotter.


/Johanna

onsdag 12 november 2008

Veckans tema: dubbelmacka!

Nu ni, nu börjar det märkas att vi rensat ut nästan hälften av topp tio. På fredag blir det nämligen dubbelt upp med framträdanden, nästan. Alla får sjunga en låt på veckans tema som är soul, och sen jävlar blir det duetter. Jag tycker det känns rätt roligt med duetter, men frågan är ju om duetten framförs på soullåtens bekostnad. Jag tycker nämligen att det är problematiskt med Idols envisa fjuttformat där deltagarna sjunger typ en och en halv minut av låten de valt. De flesta orkar väl hålla igång i en och en halv minut, dessutom minskar det ju möjligheterna att klanta sig. Men grejen är ju att folk ska rösta på någon som ska klara av att underhålla oss på scenen i 45 minuter sedan när Idol är över. Så det hade ju varit roligt om deltagarna hade fått sjunga hela låtar den här veckan, snarare än 2 halva.

Låtvalsmässigt så är väl det enda märkvärdiga att Anna är den enda som valt en låt utgiven efter 1970. Hon ska ge sig på härligt maffiga Bleeding love, i original framförd av talangsåpakollegan Leona Lewis. Modigt! Alla andra safe:ar med Motownklassiker, och det är ju bra låtar men sjukt förutsägbart. Hm.

/ Johanna

fredag 7 november 2008

Save up all your tears och sluta krama micken, jag tror jag dör annars

ANNA!
Du MÅSTE sluta Perelli-krama mikrofonen!
Jag tror Anna hänger löst ikväll. Sure, den här låten är bra och hon gör den inte dåligt, men jag tror folk hade kommit längre med publiken om hon hade valt "I Love Rock'n'Roll".
Plus att jag aldrig blir nöjd med hur de stylar henne. Ikväll såg hon visserligen ut som sin ålder, men hon var inte så jävla rock och inte så jävla intressant.
Och om hon ska göra en Duffy eller Amy Winehouseaktig skiva som Desmond Child föreslog, då behöver hon bli lite mer spännande.
Hon må va Chers lillasyrra (eller barnbarn) röstmässigt, men stilmässigt: bööööring.

PS: ditcha sjalen. Jag gillade den inte på audition, jag gillar den inte nu.


/Liza

tisdag 4 november 2008

Veckans tema: Rock

Gäst i fredagens program blir låtskrivaren och producenten Desmond Child. Desmond Child har skrivit låtar som Camp Idolblogg älskar passionerat, men han har också skrivit ett gäng halvmögiga låtar för ett gäng riktigt sopiga artister. Därför känns ju veckans urval av låtar mycket, mycket intressant. Kevin verkar gå igång på råsopiga In the shadows med världens töntigaste The Rasmus. Alltså när han började waila den i klippet på Idolsajten.. då fick jag kämpa för att hålla kvällsmaten nere kan jag meddela. Inställsam Wallmans-sångare ler brett och wailar In the shadows.. ska man verkligen behöva tåla sådant? Herr Ober - Valium bitte.

Nej, jag vill passa på att tipsa Idolerna om följande örhängen, allesammans signerade Desmond Child:




Jag tror jag talar för oss båda när jag säger att vi älskar Joan Jett här på Camp Idolblogg. Vore det inte grymt om Anna rev av en Joan Jett-låt på fredag? Klart som fan att det vore! Bra mycket grymmare än om Kevin skulle musikaldansa till The Rasmus iallafall.

/Johanna

fredag 24 oktober 2008

Honey I'm still free, take a chance on me.

Recap fredagsfinalen:

Loulou: Ikväll var det lite finlandsfärja. Det var inte dåligt, men det var lite känslolöst. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Tråkigt. Fin ögonskugga?

Lars:
Kul styling, det började bra, men sedan dog det rätt fort. Förra veckan gillade jag helt tvärsemot mina förväntningar Lars. Det blev musikal lite för fort och musikal är _inte_ min grej. Han slutade liksom sjunga någonstans där i mitten och pratade låten istället. Mitt mått brukar vara att om det inte finns någon behållning kvar av ljudet om man stänger av bilden, då går det bort. Men den strategin skulle ju Johan var historia vid det här laget, så tittarna och juryn kör inte på det.

Alice:
Alltså den här kvinna, she's growing on me. För varje gång jag hör henne sjunga gillar jag Alice mer och mer. I början visste jag knappt vem hon var, men nu ser jag fram emot att höra henne varje vecka. Hon var grym ikväll, med undantag för att hon tutade på i refrängen på ett sätt som gjorde att hon lika gärna kunde ha sjungit genom en kazaa. Men ändå!

Rock-Robin Eriksson:
Jag vill här citera min sambon, som i veckan till min stora fasa misstogs för Peter Jihde av två tonårstjejer på Söder: "Han ser ju ut som skit från nacken och uppåt". Rock-Robins hudfärgade hår är tillbaka och det med besked. Lite svart runt ögonen på det gjorde inget för karln. Dock passade han till att sjunga Waterloo, även om det som vanligt inte fanns några nivåskillnader utan var full patte hela vägen. Jag skulle vilja se den här killen sjunga pudelrock.

Anna:
Men thank you god for turning her into a teenager, FINALLY! Hon var söt, såg ung ut, hade inte panna upp till taket och sjöng grymt bra! Fast hon sjöng konsekvent genom hela låten "Mamah Miöh". Vi har väl redan konstaterat att de enda med acceptabel engelska är de över tjugo.
Men har hon samma klänning jämt? Hon har typ haft rosa klänning tre gånger nu?

Kevin Maltersern:
OH MY FUCKING GOD. OH MY FUCKING GOD. OH MY FUCKING GOD. I löve maltesern. Det gör Bagge också, även om jag inte vet om "maltesisk robot" är en komplimang.
Sambon: Alltså det här kan jag se på Prides stora scen nästa år!
Liza: Alltså, han sjunger inte 'give me a man', han sjunger 'give me your love'...
Sambon: Shut up, jag är kär! *sittdansar*

Robin B:
Robin Robin, denna vidriga lila uppenbarelse. Med en röd ros som får mina ögon att tåras. Det som väl ska sägas är att han gått från att se ut som P Jiddy till att göra ett allvarligt försök att bryta den trenden. Även om det gått fruktansvärt fel ikväll. Det här var jävligt dansband, med glittrig slips och mycket brunkräm och totalt mekaniskt. Har han en protesarm eller bara något juryn säger för att håna honom? Alltså Svenljungas skarpaste motorcrossförare kanske borde ägna sig åt det istället. Och lägga av med brunkrämen.

Johan:
Efter det Johan gjorde mot Suede förra vecka har vi funderat på att göra honom onämnbar här på Idolbloggen. Jag fattar varför han kom med i början, producenteran ville väl ge oss något roligt att titta på och för varje vecka när han blivit nerstylad har han för mig blivit mindre och mindre intressant.
Naturligtvis trashade han The Winner Takes It All. Alltså, målbrottet behöver hända, eller ta slut, eller något. Så här kan det i alla fall inte fortsätta. Det röda nagellacket var sött, men kan han åka ut någon gång eller?

Sepideh:
Alltså den här kvinnan har de senaste framträdandena gett mig en känsla av Ving/Apollo/Fritidsresors kvällsunderhållning. Aka ung men mogen kvinna sjunger kända låtar som folk gillar att discodansa till i glittgira kläder och glammig make up. Hon ser liksom alltid lite för... damig ut. Lite utklädd? Jag tycker inte hon suger. Men jag tycker inte att hon är särskilt intressnat. Plus vibratot på sången ikväll var kanske lite väl maffigt. Men hennes klänning fick ju i alla fall P Jiddy att vibrera och det är väl alltid något... något jag helst inte vill tänka på, i ärlighetens namn.

/Liza, aka Maniac Cop

lördag 18 oktober 2008

I beg to differ!

Jag tyckte att Anna var riktigt bra. Jag sträcker mig så långt som att säga att hon var bäst i kväll. 

/Johanna

fredag 17 oktober 2008

Fredagsfinalen: tanterna

Anna och Sepideh, kan stylisterna bara sluta få dem att se ut som 35? Goddamn vad båda två såg bättre ut förra veckan och nu var de tillbaka på Celine Dion-stadiet igen.
Jag vet att alla är helt höga på Anna och hennes röst, men jag är inte så himla impad. Om man kan sjunga "Nothing Compares" som den ska sjungas så kan man göra det barfota i trasiga jeans, även om ingen teoretiskt borde vara barfota på en scen. Den låten kräver liksom lite mer råhet, lite mer avskalad stil och inte så mycket Dallas-hår.
Vad jag försöker säga är att Annas tantiga stil distraherar från det hon är bra på och det är synd, för hon skulle behöva bli lite bättre på det.

/Liza.

fredag 10 oktober 2008

Fredagsfinal 1.

Ja, hörrni. Vad ska man säga? Vi tar väl en liten utvärderingsrunda innan vi får reda på vem som ryker.

Min första fråga lyder som följer: varför är musiken så låg? Det låter som om kompet spelas på en ghettoblaster ute i omklädningsrummet och det förstör upplevelsen lite. Min andra fråga är: varför har ingen kommit på att kalla Peter Jihde för P Jiddy tidigare? Det är ju helt fantastiskt roligt.

Nu till själva deltagarna.

Jag tycker att det började lite trist med Kevins version av Natalie. Han sjunger jättebra och är jättegöllig men han känns liksom inte helt kosher. Jag tittar och jag lyssnar men känner att jag funderar på annat. Saker jag funderar på när jag ser Kevin: vem plockar hans ögonbryn? Kommer han börja gråta nu? Vem har lärt honom att dansa? Är han smygbög? Allt det funderar jag på, istället för att bli knockad av hans framträdande. Det kanske är låtvalet?

Sedan var det ju då Camp Idolbloggs gemensamma favorit LouLou som med en maffig urringning ställde sig och sjöng Kicki Aguileras Hurt. Som väntat lät hon bra, hon har en röst som är LouLous och jag skulle nog kunna peka ut henne i ett blindtest. Hon fick lite kritik av juryn, men jag väljer att inte rasa - LouLous lägstanivå är ju ändå ungefär tre Eiffeltorn över några av de andra deltagarnas högstanivå.

Ligist-Robin gjorde en bra version av Duffys Mercy. Det funkar ofta bra när tjejer sjunger låtar av killar och vice versa, för man sitter inte och tänker på hur kopian mäter sig mot originalet så mycket. Så smart val där, Robin! Hade han kunnat dansa så hade det ju varit fab, men man kan ju inte få allt här i världen.

En som dansade lite högstadiediscodans var ju Yazmina. Rihanna känns rätt högstadiedisco, Yazmina har väl precis gått ut högstadiet.. vilket för övrigt är något jury-Andreas kanske borde tänke på lite oftare. What is UP med att han alltid pratar om hur snygg hon är? Don't go all R. Kelly on us now, Andreas. Och när vi ändå är inne på WTF-moments: varför var Yazmina omgiven av ett helt Friskis & Svettis-pass?

Eftersom Larsa är ett helt år äldre än mig kan jag nu utan vidare Andreas-vibbar påpeka att han såg lite extra het ut ikväll. Tänk vad lite kajal kan göra va? Bronzingpudret kanske vi kan lämna hemma nästa gång, dock. Vet ni, jag tror jag hade rätt när jag misstänkte att Larsas låtval var en liten gliring till juryn - har någon Idoldeltagare på eget bevåg någonsin lagt till ett "bloody" och ett "fucking" i en balladlåttext? Annars lät det lite som om M.A Numminen satt där på scenen och joddlade sig igenom låten. Inget fel med det alltså, jag gillar M.A Numminen.

Alice, Alice, Alice.. du är jätteduktig och söt som socker, men jag är ledsen. Jag fullkomligt HATAR den där jävla rövhålslåten och det kan jag tyvärr inte se förbi.

Däremot så är Ne-Yos So Sick en av mina stora guilty pleasures. Eller. Inte så mycket guilty, men rätt mycket pleasure. Jag tyckte dock inte att Jesper riktigt gjorde låten rättvisa. I ännu en uppknäppt väst sjöng han väl helt skapligt, men jag håller med Mr. Bagge, den låten kräver en soulröst som är smooth like butta, och det har inte Jesper. Och det blir extra tydligt om man jämför Jespers version med han Will Smith-look-a-liken från audition-turnén.

Sepideh sexade till det med I kissed a girl, och det var väl bra men lite osaltat. Känns hon inte lite dragshow förresten? Jag vet att osaltat och dragshow går lite stick i stäv med varandra, men om det fanns något som en osaltad dragshow så skulle jag lätt kunna se Sepideh i den med det här numret. Sedan är det ju problematiskt när hon sjunger fel i refrängen och envisas med att sjunga "the touch of her cherry chapstick", så vitt jag har förstått så handlar låten om att hångla med tjejer - inte om världens kladdigaste petting.

Det tidigare diskuterade sommarkattssyndromet börjar nu slå till och hela Sveriges lillebror Johan fick inga stående ovationer av juryn. Fick han inte av mig heller, kan jag meddela.

Precis som väntat så fick Anna sin efterlängtade Have a heart-comeback, och det tycker jag att hon förtjänar. Kul med nytt hår också, men sluta för i helvete locka det! Det är lockarna som gör att hon ser ut som en tant. Som en tant med tonårsacne.

Sist ut var så gapiga Rock-Robin. Alltså om han ska sjunga på full patte varenda fredag så föreslår jag att han nischar in sig på pudelrock. Det är den enda genre där man helt ogenerat kan fräsa på så tonsillerna hoppar ut ur tv-rutan nämligen. Bakläxa!

Så vem får stanna, vem får gå? Ingen aning. Jag vet vad jag tycker, men det råder mestadels delad mening mellan mig och svenska folket när det kommer till röstande i allmänhet och röstande i musiktävlingar i synnerhet.

/Johanna

torsdag 9 oktober 2008

Veckans tema.

Temat för fredagen är tydligen "Idol fyller fem år", vad fan det nu ska betyda. Ja alltså jag fattar ju att det betyder att det är femte svenska Idolåret, men vad är det för jävla tema? Vad hände med typ 70-tal, Boybands och Pimps n' Hoes och alla andra teman vi kan relatera till? Om man sedan kollar på Idolernas låtval så förstår jag verkligen inte hur det hela hänger ihop för det verkar mest vara en salig blandning av topplistehittar.

Blir alldeles utom mig av förtjusning när jag läser att ligist-Robin ska sjunga Duffys Mercy. Det kan ju bli hur bra som helst. Och oavsett utgång så är det ett roligt val. Crossgender är ju aldrig fel. Först reagerade jag med samma motvilja som alla till sinnet normala människor borde göra när jag såg att Larsa ska göra James Blunts vidriga You're beautiful, men sen kom jag på att juryn ju kallat honom för Idols James Blunt och att han såg måttligt förtjust ut över det. Är det här alltså en liten sarkastisk blinkning till juryn? Jag väljer att tro det. En människa som uppskattar Bob Dylan kan bara inte gå på pretto-charlatanen Blunts taffliga försök att verka missförstådd. Även Alice har valt en av mina absoluta hatlåtar, These words av Natacha Bedingfield. En låt om att inte kunna skriva låttexter.. antagligen mer talande än Natacha vill tro. Hemsk, hemsk låt på alla sätt och vis - Alice vad tänkte du när du valde den? Och sen är väl inte det här Rock-Robins fel, men Idolsajten anger No Doubt som upphovsmän till It's my life och det är lite irri. Alltså research people! Det är för fan en cover! Och en cover som inte rör sig vansinnigt långt ifrån originalet heller. Resten av låtvalen känns lite "meh". Anna gör Release me i ännu ett försök att återskapa hypen runt Have a heart, och det blir säkret bra. Jag är mest spänd på hennes nya hår. Yazmina gör Rihanna och jag känner rent spontant att det blir min toapaus. LouLou gör säkert något vettigt av Christina Aguileras sömniga Hurt, men ett särskilt roligt låtval tycker jag ju inte att det är. Sepideh ska sjunga I kissed a girl och jag kan redan höra hur det låter. Det låter inte dåligt, men hon får fan styra upp lite scenshow om det ska kännas angeläget.

Summa summarum så tycker jag att ligist-Robin gjort bästa låtvalet. Lite otippat, en sjukt bra låt och man vet inte riktigt hur det ska gå. Skräckblandad förtjusning tror jag det kallas. Såhär fint lät och såg ursnygga Duffy ut när hon sjöng Mercy live hos Jools Holland:


/ Johanna

söndag 5 oktober 2008

FauxHawk

Jag har noll förtroende för Idols stylister.
Vad fan sätter de på folk egentligen? Jag menar, om man ska styla till ett tv-program om musik, borde man inte vara lite mer nere med stilkoderna för diverse subkulturer då? Och man borde fan få lov att beordra folk att klippa håret och raka sig.
Det gäller Peter Jihde också. Nu har ju i alla fall någon snäll själ förskonat oss från hans ofantliga hockey, men istället gett honom tillbaka hans ökända sportkommentatorsmohikan. Eller fauxhawk, som vi hånfullt kan kalla den.
Alltså Peter Jihde, jag tror att när det gäller stil är han ett av mina största hatobjekt. Det är typ han, Maria Abrahamsson och Lars Adaktusson som har de värsta frisyrerna i Sverige just nu.

Men annars:

- 2 killar i uppknäppt väst över t-shirt. Please. Robin och Jesper såg lika osaltade ut bägge två
- Jenny har brunkräm så det nästan droppar från hakan och är helt sönderstylad i håret. Sedan lät hon ju helt galet illa i finalen. Man undrar vad som hände med medhörningen? Jag får flashbacks till när Amanda sjöng Tainted Love. Uuuuh. Let's not go there again.
- Anna ser ut som om hon är 35. Klänningen med bältet var fin, men henns höga hårfäste med den där kärringfrissan fick henne att se ut som 35. Och så jävla spännande är hon inte. Hon sjunger fint men... eeeeh. Det händer inget spännande.
- Johan behöver lite subkulturellt kapital. Ingen mer rocktischa från H&M, tack. Ge grabben lite trovärdighet.
- Alice ser ut som om hon ska på skolbal.
- Robin E behöver en ordentlig 70-tals rocksti. De talas om att man kommer att tänka på ett utsålt Hammersmith Odeon a la 1976 när man hör honom, så ge honom stilen att backa upp det med då! Schyssta jeans, nitbälte på höften, boots och nån grymt tight t-shirt och liten jacka att toppa av det med. Visa killen en bild på Lemmy Kilminster eller nåt, och tänk "inget skägg, kort hår" så ska ni nog se att det ordnar sig. Och ta för i helvete och klipp karln och ge honom lite slingor eller nåt. Just nu har hans hår en icke-färg.

Vad fan är dealen med att alla tjejer blir stylade i frillor som får dem att se äldre ut?
Vad är dealen med alla hängande och slängande illa knutna slipsar?
Vad är dealen meda tt Jesper alltid ser frikyrklig ut?
Ikväll var det faktiskt bara Sepideh som var fin.
Fan, JAG borde styla den här högen med höns för att det ska bli lite fason på dem!

/Liza.

måndag 29 september 2008

Och så var de bara två.

Jahupp, då åkte ena aerobicstjejen ut då och det var väl kanske inte helt oväntat. Hade det varit upp till mig hade jag gjort mig av med Reumatikern, fort som fan. Hennes framträdande var helt ärligt de längsta minutrarna i mitt liv. Jessica Simpson, eller Victoria som hon heter, var ju ointressant så det förslår - men jag fick åtminstone inte huvudvärk av att lyssna på henne sjunga. Och det var ett jävla tjat om Reumatikerns (ja, Jenny heter hon visst) "hesa röst". Bitch please, you ain't no Bonnie Tyler! Och Laila Bagge har tydligen helt tappat konceptet och medger sig helt plötsligt vara helt såld på hennes vansinniga röst, aargh jag står inte uuuuut! Tack och lov så finns det ett gäng grymma tjejer i startfältet som samtliga kan sjunga vårdbiträdesbrallorna av supergapiga Jenny vilken dag i veckan som helst. Kan dom ta och göra det på onsdag nu då eller? Team Friskis is no longer needed in this competition.

Och visst, Yazmina sjunger jättesött men hur jävla mögig känns inte What a wonderful world?. Det enda som ursäktar ett sådant låtval är hennes låga ålder. När jag ändå är inne på våra youngsters, Alice alltså. En så trist låt blev ändå uthärdlig tack vare hennes grymma sång. Vilken röstkontroll! Sedan tyckte jag nog inte att Annas version av Time after time var så dålig som juryn påstog. Jag känner att hypen kring henne satt griller i huvet på folk. Så fort hon ställer sig på en scen så förväntar sig folk att få höra Have a heart, jag tycker nog att Time after time ligger rätt nära den rent genremässigt. Så med undantag från Yazminas übercrappiga låtval så tycker jag att Team Dagis klarade sig rätt bra.

Kvar att gnälla över är då Sepideh, LouLou och Linda. Men vet ni, jag tänker inte gnälla. Jag tänker helt talande bara kröna dessa damer till Team Asbra.


/Johanna