Jahupp, då åkte ena aerobicstjejen ut då och det var väl kanske inte helt oväntat. Hade det varit upp till mig hade jag gjort mig av med Reumatikern, fort som fan. Hennes framträdande var helt ärligt de längsta minutrarna i mitt liv. Jessica Simpson, eller Victoria som hon heter, var ju ointressant så det förslår - men jag fick åtminstone inte huvudvärk av att lyssna på henne sjunga. Och det var ett jävla tjat om Reumatikerns (ja, Jenny heter hon visst) "hesa röst". Bitch please, you ain't no Bonnie Tyler! Och Laila Bagge har tydligen helt tappat konceptet och medger sig helt plötsligt vara helt såld på hennes vansinniga röst, aargh jag står inte uuuuut! Tack och lov så finns det ett gäng grymma tjejer i startfältet som samtliga kan sjunga vårdbiträdesbrallorna av supergapiga Jenny vilken dag i veckan som helst. Kan dom ta och göra det på onsdag nu då eller? Team Friskis is no longer needed in this competition.
Och visst, Yazmina sjunger jättesött men hur jävla mögig känns inte What a wonderful world?. Det enda som ursäktar ett sådant låtval är hennes låga ålder. När jag ändå är inne på våra youngsters, Alice alltså. En så trist låt blev ändå uthärdlig tack vare hennes grymma sång. Vilken röstkontroll! Sedan tyckte jag nog inte att Annas version av Time after time var så dålig som juryn påstog. Jag känner att hypen kring henne satt griller i huvet på folk. Så fort hon ställer sig på en scen så förväntar sig folk att få höra Have a heart, jag tycker nog att Time after time ligger rätt nära den rent genremässigt. Så med undantag från Yazminas übercrappiga låtval så tycker jag att Team Dagis klarade sig rätt bra.
Kvar att gnälla över är då Sepideh, LouLou och Linda. Men vet ni, jag tänker inte gnälla. Jag tänker helt talande bara kröna dessa damer till Team Asbra.
/Johanna
måndag 29 september 2008
Idolvecka!
Hörrni nu jävlar är det Idol måndag till fredag! Klockan 20.00 tävlar växelvis tjejerna och killarna, och 22.40 får vi reda på vem som åkt ut varje dag. Frågan är om man inte ska sitta redo och rösta på LouLou för nu är det upp till svenska folket och svenska folket är ju som bekant idioter när det kommer till att rösta i talangtävlingar.
/Johanna
/Johanna
söndag 28 september 2008
Statistics
Alltså, jag sitter och går igenom alla de här små presentationerna de blivande idolerna skrivit om sig själva på hemsidan. De som skrivit in dem på hemsidan har i alla fall haft den goda smaken att lämna kvar alla stavfel, till min stora förtjusning. Antingen av ren elakhet, vilket i såfall applåderas, eller för att vederbörande inte heller kan stava och har aversioner mot spellcheck. Vilket i såfall är lite nedslående för någon som får betalt för att göra det.
Anyhoodels, herregud vilka TRÅKMÅNSAR majoriteten verkar vara. Men några guldkorn finns det. Och kom ihåg flickor och pojkar, jag är inte här för att vara snäll. Det har aldrig varit mitt gebit.
Lite stats:
- 2 deltagare har Titanic som favoritfilm (dålig smak verkar smitta)
- 2 har Stevie Wonder som favoritartist
- 2 har valt seriefigurer att porträttera dem i filmerna om deras liv (Cartman och Toker)
- 2 deltagare "läser inte"
- 1 deltagare har "lilla dassboken" som favoritbok
- 1 deltagare har Alkemisten av Paulo Coelho som favoritbok, vilket känns mycket värre än dassboken.
Mitt absoluta favoritsvar, alla kategorier:
Om jag skulle återfödas som en artist skulle jag vara:
"Oj… Återigen Gavin DeGraw, eller Stevie Wonder kanske, men man vill ju kunna se sin publik."
- Robin Bengtsson
"Det finns två typer av människor"-frågan suger. WHAT?!
Och kudos till Robin Ericsson för den gigantonorma listan med favoritmusik. Alltid fint att se folk med lite MUSIKSMAK som inte bara säger "ja, ja gillar celine dion, titanic, och lövbiff". GE MIG LITE SJÄL, människor!
För övrigt så har Clay Aiken kommit ut ur garderoben. Det gratulerar vi till.
/Liza.
Anyhoodels, herregud vilka TRÅKMÅNSAR majoriteten verkar vara. Men några guldkorn finns det. Och kom ihåg flickor och pojkar, jag är inte här för att vara snäll. Det har aldrig varit mitt gebit.
Lite stats:
- 2 deltagare har Titanic som favoritfilm (dålig smak verkar smitta)
- 2 har Stevie Wonder som favoritartist
- 2 har valt seriefigurer att porträttera dem i filmerna om deras liv (Cartman och Toker)
- 2 deltagare "läser inte"
- 1 deltagare har "lilla dassboken" som favoritbok
- 1 deltagare har Alkemisten av Paulo Coelho som favoritbok, vilket känns mycket värre än dassboken.
Mitt absoluta favoritsvar, alla kategorier:
Om jag skulle återfödas som en artist skulle jag vara:
"Oj… Återigen Gavin DeGraw, eller Stevie Wonder kanske, men man vill ju kunna se sin publik."
- Robin Bengtsson
"Det finns två typer av människor"-frågan suger. WHAT?!
Och kudos till Robin Ericsson för den gigantonorma listan med favoritmusik. Alltid fint att se folk med lite MUSIKSMAK som inte bara säger "ja, ja gillar celine dion, titanic, och lövbiff". GE MIG LITE SJÄL, människor!
För övrigt så har Clay Aiken kommit ut ur garderoben. Det gratulerar vi till.
/Liza.
Don't let me down, Laila
Vi har haft låånga diskussioner om Stockholmsveckan här i camp Idol Blogg 2008.
Jag har inte skrivit något för att, tja, jag tycker inte att det hänt någonting vidare överraskande. Bland alla som gått vidare och blivit strukna finns liksom inga större överraskningar för mig.
Jag tycker att de två blondinerna är jävligt osaltade. Det händer liksom ingeting för mig när de sjunger, när de slutat är det som om det finns två blanka minuter i mitt huvud. De lämnar absolut inget avtryck alls. Kommer än så länge inte ens ihåg vad de heter.
Det Johan gjorde mot Don’t Look Back In Anger kvalificeras säkert som brottsligt någonstans i världen, för allt bara sprack åt häger och vänster. Men jag förstår ändå varför han blev vidareskickad.
Idol handlar inte bara om vem som kan sjunga bäst. Om det hade handlat om det hade tävlingen redan varit över, eftersom Loulou spöar hela startfältet. Det här är artisten jag kommer att köpa skiva med och grina till. Hon är min nya Billie Holiday.
Man måste komma ihåg att när juryn sagt sit så sitter det producenter och tänker på tittarsiffror och underhållningsvärde. Jag skulle gärna ha ditchat Johan under Stockholmsveckan och hoppats att han kom tillbaka om ett eller två år, för om inte den killen har ett band att öva med behöver han skaffa sig ett. Och de behöver fan repa mer än en gång i veckan. Han har något, men just nu är det inte tonsäkerheten. En del av mig hoppas han ryker nu nästa gång, för då kan han fortfarande söka igen. Går han längre är han körd i Idolsammanhang, annars tror jag han har fler chanser.
Att Kenny inte gick vidare kändes inte heller som en stor överraskning, även om jag hellre hade drygat ut startfältet med honom än de två exakt likadana Barbiedockorna. Sure, han var en snygg indiekille som säkert hade platsat i Idolkonceptet. När han gjorde audition kände jag lite att han var en ny Amanda. Men han var lite som ljummet varmvatten för mig. Han liksom bara... gled förbi. När jag såg honomgå in till sin första audition så tänkte att WOOSH, om den här killen har lite star power så är saken biff, för stil han han. Och så blev han en besvikelse istället för det fanns liksom inget som fick mig att komma ihåg hur han sjöng låtarna. Ingen skärpa, inget tryck. Jag hade väntat mig lite mer av honom.
Jaja, nu får vi se hur det går i kvalveckan!
Jag litar på Laila Bagge.
/Liza.
Jag har inte skrivit något för att, tja, jag tycker inte att det hänt någonting vidare överraskande. Bland alla som gått vidare och blivit strukna finns liksom inga större överraskningar för mig.
Jag tycker att de två blondinerna är jävligt osaltade. Det händer liksom ingeting för mig när de sjunger, när de slutat är det som om det finns två blanka minuter i mitt huvud. De lämnar absolut inget avtryck alls. Kommer än så länge inte ens ihåg vad de heter.
Det Johan gjorde mot Don’t Look Back In Anger kvalificeras säkert som brottsligt någonstans i världen, för allt bara sprack åt häger och vänster. Men jag förstår ändå varför han blev vidareskickad.
Idol handlar inte bara om vem som kan sjunga bäst. Om det hade handlat om det hade tävlingen redan varit över, eftersom Loulou spöar hela startfältet. Det här är artisten jag kommer att köpa skiva med och grina till. Hon är min nya Billie Holiday.
Man måste komma ihåg att när juryn sagt sit så sitter det producenter och tänker på tittarsiffror och underhållningsvärde. Jag skulle gärna ha ditchat Johan under Stockholmsveckan och hoppats att han kom tillbaka om ett eller två år, för om inte den killen har ett band att öva med behöver han skaffa sig ett. Och de behöver fan repa mer än en gång i veckan. Han har något, men just nu är det inte tonsäkerheten. En del av mig hoppas han ryker nu nästa gång, för då kan han fortfarande söka igen. Går han längre är han körd i Idolsammanhang, annars tror jag han har fler chanser.
Att Kenny inte gick vidare kändes inte heller som en stor överraskning, även om jag hellre hade drygat ut startfältet med honom än de två exakt likadana Barbiedockorna. Sure, han var en snygg indiekille som säkert hade platsat i Idolkonceptet. När han gjorde audition kände jag lite att han var en ny Amanda. Men han var lite som ljummet varmvatten för mig. Han liksom bara... gled förbi. När jag såg honomgå in till sin första audition så tänkte att WOOSH, om den här killen har lite star power så är saken biff, för stil han han. Och så blev han en besvikelse istället för det fanns liksom inget som fick mig att komma ihåg hur han sjöng låtarna. Ingen skärpa, inget tryck. Jag hade väntat mig lite mer av honom.
Jaja, nu får vi se hur det går i kvalveckan!
Jag litar på Laila Bagge.
/Liza.
fredag 26 september 2008
Tittarombudsmannen.
Man måste ju ändå älska att någon mailat tittarombudsmannen på Tv4 och skällt ut honom för att 1) Petri åkte ut ur Idol och 2) man inte fick se Petris framträdande under Stockholmsveckan. Tittarombudsmannen är såklart världens mest diplomatiska person när han svarar begåvningsreservens upprörda mejl, själv vill man ju typ svara "skärp dig för fan, tittarombudsmannen sitter inte i Idoljuryn och du har uppenbarligen tillgång till internet så vad sägs om att klicka dig vidare till Idolsajten och kolla in Petris framträdande där istället för att mejla tittarombudsmannen?".
/Johanna
/Johanna
torsdag 25 september 2008
Men va? Men ja!
"Han berör en som människa", säger Laila om kocken Alex och skickar med de orden ut honom ur tävlingen. Däremot väljer juryn att behålla två blonda aerobicstjejer som jag trots namnminne över genomsnittet inte för mitt liv kan komma ihåg som några andra än Reumatikern och Jessica Simpson-tjejen. Och jag undrar hur tankegångarna går. Alla i juryn betygar att de gillar Alex sångröst. I Reumatikerns fall är det trots allt bara två mot en, och ändå är hon kvar i tävlingen. Jag hyser ändå rätt stort förtroende för den nya juryn och tycker att deras Clabbe-faktor är rätt låg och jag vägrar därför tro att det har med faktorer som Smal, Solbränd och Blond att göra.
Dessutom: alla dessa funderingar gjorde faktiskt att jag gick på den asbilliga finten dom körde med LouLou. I fell for the oldest trick in the book! Pinigt alltså.
FYI så var just LouLous sista framträdande under Stockholmsveckan det enda framträdandet i Idols historia som har fått mina tårkanaler att klia lite blygsamt. Om ni missade det så tycker jag att ni kollar på klippet nedan och värdigt snyftar med när hon sjunger Chaka Khans Love me still.
/Johanna
Dessutom: alla dessa funderingar gjorde faktiskt att jag gick på den asbilliga finten dom körde med LouLou. I fell for the oldest trick in the book! Pinigt alltså.
FYI så var just LouLous sista framträdande under Stockholmsveckan det enda framträdandet i Idols historia som har fått mina tårkanaler att klia lite blygsamt. Om ni missade det så tycker jag att ni kollar på klippet nedan och värdigt snyftar med när hon sjunger Chaka Khans Love me still.
/Johanna
onsdag 24 september 2008
Sommarkatten, the sequel.
Alltså är det inte lite konstigt klippt i programmen med slutauditions? Avsnitten tar liksom slut mitt i faserna och så står man där med lång näsa och undrar vad man ska göra med informationen.
Anyhoodles, jag vill bara passa på att prata lite om Sommarkatten igen. Okej för att han var göllig när han sjöng The drugs don't work, men allvarligt - Oasis? Nej, nej och åter nej. Epic fail när det gäller låtvalet. Dessutom lät det precis som när han sjöng The Verve. Jag anar ugglor i mossen och hundar begravna. Vet ni vem han påminner om? Sam. Kommer ni ihåg Sam eller? Den där långa killen med gubbkeps som Kishti älskade ihjäl. Han var lurig på precis samma sätt. Man tycker "ah, han har något speciellt", "åh, en annorlunda röst", "wohoo, lite uttryck" och efter två fredagsfinaler ville man bara slå ihjäl fanskapet. Alla låtval processades genom Sam-filtret och kom ut på andra sidan och lät precis som låten han sjungit veckan innan. Det var liksom Idol-världens svar på Måndag hela veckan. Och röster som är speciella på det där sättet slutar ofta rätt snart vara speciella och går istället över till att vara direkt skitirriterande. Jag kommer specifikt ihåg en vecka när Sam satte igång att sjunga och jag var tvungen att panikartat leta reda på fjärrkontrollen för allt jag kunde tänka var "SÄNKALJUDETJAGMÅSTESÄNKALJUDETNUUUUUUU". Jag fick liknande vibbar när Sommarkatten hade harvat sig igenom 10 sekunder av Don't look back in anger. Paniken infann sig inte, men by Jove, potentialen finns där.
/Johanna
Anyhoodles, jag vill bara passa på att prata lite om Sommarkatten igen. Okej för att han var göllig när han sjöng The drugs don't work, men allvarligt - Oasis? Nej, nej och åter nej. Epic fail när det gäller låtvalet. Dessutom lät det precis som när han sjöng The Verve. Jag anar ugglor i mossen och hundar begravna. Vet ni vem han påminner om? Sam. Kommer ni ihåg Sam eller? Den där långa killen med gubbkeps som Kishti älskade ihjäl. Han var lurig på precis samma sätt. Man tycker "ah, han har något speciellt", "åh, en annorlunda röst", "wohoo, lite uttryck" och efter två fredagsfinaler ville man bara slå ihjäl fanskapet. Alla låtval processades genom Sam-filtret och kom ut på andra sidan och lät precis som låten han sjungit veckan innan. Det var liksom Idol-världens svar på Måndag hela veckan. Och röster som är speciella på det där sättet slutar ofta rätt snart vara speciella och går istället över till att vara direkt skitirriterande. Jag kommer specifikt ihåg en vecka när Sam satte igång att sjunga och jag var tvungen att panikartat leta reda på fjärrkontrollen för allt jag kunde tänka var "SÄNKALJUDETJAGMÅSTESÄNKALJUDETNUUUUUUU". Jag fick liknande vibbar när Sommarkatten hade harvat sig igenom 10 sekunder av Don't look back in anger. Paniken infann sig inte, men by Jove, potentialen finns där.
/Johanna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
