Congrats Kevin!

Kevin:
(som älskar alla, tack!)


Alltså Kevin låter ju som hela Boyzone och på många sätt är han nog den amerikanskaste Idolvinnaren vi haft här i Sverige. Ja, jag tror ju nu att jag tar och räknar Amanda jenssen som förra årets vinnare, efter som Picasso varit så gott som incognito i jämförelse med henne, och jag kan inte se Amanda stå och trycka av powerballader för tiotusen grinande tjejer, men det kan jag nog se Kevin göra.

Pappa, kolla, heavens on fajörr!

Så Kevin har valt You're The Voice, vilket bisarrt nog är en låt jag gillar riktigt mycket. Trots säckpipan. Här vet jag att Johanna ndå från Hawaii skulle vilja inflika ett "Vaddå trots?! Det är ju PÅ GRUND AV säckpipan!" Den är en sådan där låt som vi med största säkerhet krälat runt på golvet till någon sommarnatt när den visats på VH1 och på sant Bridget-manér mimat i fjärrkontrollen. Vi får väl bara hoppas att Farnhams hockeyfrilla inte inspirerar något stilbyte i sista minuten. Eller det vore ju iofs sjukt roligt.
Tittarna har valt Living On A Prayer.
Det tycker jag är lite trist, för i min värld var nog Kevins bästa ögonblick i hela tävlingen när hans jöng Hot In Here.


Alice har valt So What och tittarna har valt Heavens On Fire, vilket jag tror gynnar henne för jag tyckte nog att det var ett av hennes starkaste framträdande.

Ingen Beyoncé låt i alla fall, thank god.
Men det hade varit lite roligare om hon hade varit lite roligare stylad den här gången? Här är ett förslag:

PS. På Idols oficiella hemsida kan man gå in och rösta på vad man ser fram emot mest med fredagen: finalisterna, de gamla idolerna, il divo eller jihdes skämt. My god. Inte är det Il Divo i alla fall.

Så var de bara två.

På något mystiskt sätt har jag nästan lyckats vänja mig vid P Jiddy under den här hösten. Det är som om jag har blivit lite nednött. Jag orkar liksom inte bli hysteriskt irriterad på honom varje gång
Alice sjöng båda sina låtar med bravur. Hon passade förvånansvärt bra att sjunga Robyns låt och gjorde Girlfriend milsvida bättre än Avril Lavigne.
Det känns som om Kevin hade det så lätt för sig att han nästan slackade lite. Det kändes som att han var alldeles för säker på sin sak. Dessutom fick han ju användning för sina ökända axelskak idag. Jag kan tycka att det är lite trist att han alltid kör som en kopia av artisten, istället för att köra som Kevin. Det är ju trots allt Kevin som ska ge ut en skiva senare (eventuellt?) och då vore det ju kul att höra honom. Nu undrar jag ju lite hur det kommer att låta? Med Robin vet man i alla fall hur det kommer att låta och så lät det ikväll och sedan fick han åka hem. Och det hände väl på fitthåret (som Katrin skulle ha sagt om hon fick) vem som skulle få dra hem av Alice och Robin. Skulle det bli två flickidoler i final, eller två svärmorsdrömmar? Nu blir det två svärmorsdrömmar. När var det sist vi fick se en kille mot en tjej i finalen i Idol? Jag minns ärligt talat inte.
Om jag skulle satsa säkra pengar på vem som vinner Idol skulle jag spela på Kevin, men om jag ville ha en skrällvinst tillbaka skulle jag satsa på Alice. För det är vad det kommer att bli om hon vinner idol: en skrällande överraskning.

Skämskudde!

Allvarlit talat, förra fredagen grät jag lite blod när Kevin sjöng Michale Jackson och tog sig is krevet. det var liksom lite över gränsen för mig. Den killen gör redan allt för många Michael-moves, det behövs inte ett tillfälle att plocka fram mer av det.
Däremot ska det bli lite spännande att se Robin göra Black or White.

Det känns som om Alice verkligen kan rocka en Robyn-låt, men det var sannerligen ett tråkigt val. Avril-låten känns bara lite... mjaeh. Ja, den är säkert en utmaning för henne. Jag råkar bara hata den av hela mitt svarta lilla stenhjärta. Det hör väl mycket ihop med mian generella antipatier mot Avril. If something truly killed punk, it was Avril Lavigne.

Jag längtar dock hett efter att se Kevin rappa! Det kommer att bli en sådan jävla treat.

Hur det än går så hoppas jag Alice går till final i Globen. God damn, hon har förtjänat det.

Juryns val!

Ojoj, nu blir det åka av, som man tydligen säger. Juryn väljer låtar på fredag, en som Idolerna ska briljera i och en låt som ska vara mer av en utmaning. Med tanke på låtvalet så tycker jag nog att det är Alice som dragit det längsta strået. Hon har fått Robyns i mitt tycke tråkigaste låt Keep this fire burning att briljera i, och det kommer hon naturligtvis göra. Men sen har hon fått en Avril-låt som utmaning, och den tror jag också kommer passa henne som handen i handsken. Jag får lite komplottaningar här. Typ att juryn nog gärna vill ha henne i finalen. Det är som en snäll version av juryns val det året den där hiskeliga Andreas var med. Ni vet han countrykillen som var gift med en tio år äldre hårfrisörska och hade världens fulaste frisyr. Han gapade ju sig igenom hela tävlingen med powerballader och gamla juryn avskydde honom. Så i Juryns val fick han vackert sjunga Miami Sound Machines Conga och dansade med den ur tävlingen för gott. Nu känns det alltså som att Alice tilldelats två låtar som juryn mycket väl vet att hon kommer klara mycket mycket bra, så ja, det känns som om det finns en tanke bakom det hela. Alltså fattar ni vad jag menar? Jag är helt hyper på kaffe och knattrar på som en liten iller här. Jag ska alltså resa bort imorrn och kommer få bevaka Idol på distans. Men oroa er inte, Liza har er rygg!

/Johanna


Ps. Okej, att Kevin ska sjunga/rappa Hot in herre, det är så mycket humor att jag packar ner mig själv i resväskan av frust. Kan komma att bli the most camp performance in the history of Idol. Då inkluderar jag ändå transan som sjöng Madonna i årets uttagningar och Robins homoerotiska dedikering av Fields of gold.

So long, Sommarkatten.

OK, så här såg det då ut när Johans Number One Fan fick träffa honom backstage:



Alltså jag vill typ ta hand om henne lite och förklara att det här är inte helt friskt. För det första: när man inte kan prata i närheten av en av sina idoler utan bara skrika och flämta hysteriskt, då har man inte ett hälsosamt förhållande till dem. Eller när man säger att man älskar dem mer än sina föräldrar och att de betyder mer än allt annat. Det krävs en alldeles speciell typ av tonårigt fan för den sortens lite lagom labila dyrkan.
För det andra: Johan Palm? Really? Alltså jag spådde från början att han skulle ge en mass småtjejer kåtslag så att de röstade sönder sina telefonräkningar, men allvarligt talat, trots bra musiksmak så har han gjort ett framträdande värt att nämna på sin idol-resa: Johnny Rocker.



Annars har det varit jävligt mycket skolavslutning i nian över det hela.
Vi får väl se vad som händer nu. Med största sannolikhet kommer någon att slå klorna i Johan och göra en skiva. Frågan är bara om till och med dessa labila brudar orkar med Johan Palm i en timmes konsert? Kanske om han får göra rocklåtar hela vägen, men jag tror liksom inte att nya rocklåtar kommer att ta Johan någonstans, såvida ingen skriver en riktig monsterhit åt ungen, men han kan bara rida på gamla rockklassiker så länge.
Ja, vi får väl se.

/Liza.

Kan nån ge tjejen en brun papperspåse att andas i?

Apropå gårdagens program så finns det väl bara en sak att prata om? Inte Kevins mördande bra version av Higher and higher, inte heller hans skämmiga dans, inte Ligist-Robins överraskande jämna och supertighta två framträdanden, inte Carolas Pocahontas möter The Great Gatsby-outfit, inte heller Alice hjärtskärande tårar eller ens utröstningen av Sommarkatten. Nej, det enda man kan prata om är ju Johans helt galna små fans. Tjejen som fick komma upp på scenen och började hyperventilera, alla tjejer med hemmagjorda Johan-bandanas som grinade och skrek när det stog klart att han röstats ut. Åh små tjejer, ni är fina, men ni är inte riktigt friska.

Sommarkatten är en bra Idol i sin nisch. Det är en mycket liten nisch, men han fyller den väl. Men så bra är han inte på att sjunga, så häftig är han inte, så snygg är han inte, att det är värt att knyta en sönderriven tischa som man skrivit JOHAN på runt pannan och sen gå och skrika och grina i en tv-studio. Ni kommer tycka det är jätteskämmigt om några år! Jag lovar! Hon den stackars 13-åringen som stog och hulkade bredvid Johan i direktsändning kommer få leva med att hennes framtida polare YouTubar gårkvällen och skrattar rått (ja, rått men hjärligt, får vi hoppas). Alltså det är klart att man måste få göra skämmiga grejer, framförallt som tonåring. Men liksom, dom här skämmiga grejerna får inte gå ut över självkänsla och självbild. Att inte kunna andas för att man får stå bredvid Johan Palm förutsätter ju ett förhållande mellan artist och fan som innebär att fansen är underlägsna artistens överhöghet. Johan är inte för bra för er, han är inte för bra för att vara sann. Han är en jättefin och gullig kille med cool stil, men det finns en miljard såna killar, jag lovar. Ingen snubbe i världen är värd hemmagjord tshirt-bandana och rinnande mascara i direktsänd tv.

/Johanna

Gospel med Carola, revisited.

Är det bara jag eller är denna Idolsäsong extremt fattig när det kommer till teman? Sjukt lama temaval från produktionens sida, om ni frågar mig (och det gör ni ju). Liksom, Carola som gästdomare i år igen? Gospeltema när Carola är gästdomare i år igen? Kom på nåt nytt nu!

Teman jag hade velat se:
- Ilska (allt är inte så jävla gulligt i Idol-land!)
- Sex ( go all in och säg det rent ut! Låt inte 16-åriga Alice stå och sjunga om att ligga och sen hävda att det är "rock-tema")
- Rymden (om inte annat för stylingens skull)
- Vintage (som i låtar skrivna innan 1960. Lockar dessutom modebloggare att titta!)
- Punk (kom igen, det vill väll ALLA se?)

..och säkert tusen till som inte är av typen "Soul", "Rock" och skit som bara innebär att alla mainstreamdeltagare har sitt serverat medans de udda deltagarna kämpar som djur för att göra trovärdiga tolkningar av typ Rhianna.

/Johanna

Det var på fitthåret!

Okej, roligaste inlägget ever i hela Katrin-stormen är ju det här. Ett mycket kort inlägg som på ett mycket tydligt sätt illustrerar det mesta som har med Katrins Idol-medverkan att göra.

/Johanna

Fredagsfinal, part 2

Inför runda två var jag tvungen att halsa två glas vin för att stå ut.
Hur gör man en Beyonce-låt utan att dansa? Jag dansar fan mer under en singstar-kväll.
Hur kan man välja The Rasmus "In The Shadows" för att visa hur man älskar sina fans? (oh vienna, this means nothing to me...) Och VAD FAN HADE HAN PÅ SIG?! Alltså jeansen ger mig hjärnblödning.
Och hur kan man bara våga slakta The Cure's Friday I'm Inlove så totalt? Det är liksom inte ens sången som är värst, det är FRASERINGEN. Sad to say var det här väl ändå ett av hans bättre framträdanden, men jag kan vara totalt partisk för att han sjöng Cure. Men ändå, det gjorde nog mer ont.
Det enda pluset var väl Robins härligt homoerotiska dedikering av Fields Of Gold.

Men Alltså, P Jiddy, what's going on here? Äre jultema, eller varför all denna röda sammet? Min inre 16-års goffare vet inte om den ska skratta eller gråta.

PS. Jag har haft en likadan kavaj. Jag brukade ha den med vita spetskrås vid ärmarna. Pinsam sharing over.

/Liza.

(this inlägg was brought to you, proof read, via Idol-Johanna)

Fredagsfinal: andra rundan

Okej, den här omgången var ju minst lika seg som den första varpå Camp Idolblogg tog till flaskan. Därav bristen på utförligt inlägg.

Men liksom, Alice, hörrdu. Kompis. Man kan inte sjunga Crazy in love och ha typ basic gång mellan punkt A och punkt B som enda koreografiska inslag. Det håller inte. Och Kevin, ALLVARLIGT! The Rasmus!! Jag var tvungen att halsa ett helt glas rött i ren ångest.

/Johanna

Fredagsfinal: första rundan

Robin B.:
För det första:
Let Me Entertain You, är det en kärlekslåt? Vardå? För vem då?
Robin låter lika trist som han alltid gör. Jag är så jävla trött på honom och helt över honom.
Han låter så jävla oengagerad. Men han brukade ju ha en skida fasttejpad längs ryggraden, en pinne i röven och en protesarm, så det här får väl räknas som ett framsteg.
Men ändå:
SNAAARRK.

/Liza.

Kevin sjunger If you tomorrow never comes:
Att flickvännen på frågan "Vad tyckte du?" svarade att det var de bästa minutrarna i hennes liv säger inte sådär jättemycket om Kevins framträdande, utan mer om hur livet i Arvidsjaur ter sig. Alltså fy fan. Jag fnittrade generat hela framträdandet igenom och greppade desperat efter skämskudden.

/Johanna

Anna:
Det sägs att Simply the best är den låt som spelas mest på begravningar i typ England och USA. Fatta hur jävla stört det är. Kan ni tänka er något värre än att sitta på en begravning och titta på en kista där någon ni älskar ligger död och så ba ljuder inledningsackorden till Simply the fucking best genom lokalen. Det tyder ju på den största latheten i historien att ta en låt vars refräng liksom är "you're simply the best, better than all the rest". Ba JAHA? Var det allt du hade att säga eller? Next!

/Johanna

Johan:
Ok, här hände det inte mycket. Det här var väl ett av Johans tråkigaste framträdanden? Kudos för låtvalet, Pretenders rocks my world. Det blir ju tydligt att någon har lärt Johan att sjunga runt målbrottet, inte rakt igenom det med heljusen och tutan på.
Men varför, VARFÖR är inte Johans brorsa med i Idol??? Han är snygg (jag får inte tycka att Johan är snygg, eftersom han är 10 år yngre än mig men ser ut som om han är 14 år yngre än mig) och verkar kunna sjunga!

/Liza.

Alice:
Alice sjunger Because of you och är som vanligt bra, och det är liksom lite av hennes problem. Hon är så himla jämn och det blir liksom inga toppar av awesomeness. Boooring!

/Johanna

Sportgalor och Idol - same same but different.

"Oseriöst att prisa någon som inte har varit bäst", är rubriken på Jennifer Wegerups sportkrönika i dagens nätupplaga av Aftonbladet. Hon kollar uppenbarligen inte på varken Idol eller Melodifestivalen, tänker jag. Som gammal i gamet, som det heter på sportspråk, är man ju ordentligt luttrad när det gäller den här problematiken. Ingen nämnd, ingen glömd.

/Johanna

Glömde.

Att Ligist-Robin valt dötrista Let me entertain you vägs ju lätt upp av att han valt Stings Fields of gold och dedikerar den...till sina killkompisar!


Will you stay with me, will you be my love
Among the fields of barley
We'll forget the sun in his jealous sky
As we lie in the fields of gold


Homoerotik ftw!


/Johanna

Plågsam fredagsfinal i antågande.

Ojoj, det kommer behövas mycket vin för att ta sig igenom den kommande fredagsfinalen. Temat är kärlek och varje Idol ska sjunga två låtar; en dedikerad till sina fans (alltså!) och en dedikerad till valfri person. Och vilka jävla låtval! Det är Let me entertain you, Kelly Clarkson och Simply the best i en vidrig mix. Sämst omdöme står ändå Kevin för, som först dedikerar If tomorrow never comes till tjejen (jag hade fan gjort slut) och sen toppar med THE RASMUS till fansen! Det blir ju intravenöst alkoholintag om man ska överleva den kombon, det säger jag bara.

Bäst låtval har fan Sommarkatten gjort. Han kan inte sjunga för fem öre, men han har iallafall den goda smaken att välja att sjunga låtar av The Pretenders och The Cure. Dvs låtar man inte hade blivit direkt förolämpad av att få dedikerade till sig.

/Johanna

Svaret på en av frågorna iallafall.

I Cecilia Blankens blogg kan man läsa att skylten med bäbisens namn på var en överraskning från hennes mans, tillika bäbisens pappa, kollegor som jobbar på Idol. Tydligen är mannen/pappan Idolproducent. And the plot thickens...

/Johanna

Platt soulkväll.

Jag ligger i söndagssängen och tittar på reprisen av Idolfinalen. Jag såg den i fredags också, men kände mig märkbart oimponerad av insatserna (därav bristen på inlägg). Soultema har ju definitivt potentialen att bli hur bra som helst, och det var väl överlag inget fel på sånginsatserna men gud vad platta och beiga alla framträdanden i souldelen var. Jag tyckte nog tillslut att Ligist-Robin och Anna gjorde bäst ifrån sig. Dom kändes inte utklädda och konstlade på samma sätt som resten. Låtvalet kändes som låtval de hade kunnat göra på en egen spelning, och inte något som var påtvingat från produktionens sida. Så känner jag lite.

Duetterna var ju definitivt roligare i jämförelse! Tyvärr går det ju inte att göra någon vidare bedömning, hur bra en duett är beror ju helt på personkemi, låtval, röstharmoni och säkert en massa annat också.

Med facit i hand så kan jag känna att det var helt okej att rösta ut Rock-Robin. Jag är tydligen inte den enda som tröttnat på att han låter som om sångaren i Spinal Tap tagit sig till Idolfinal. Jag orkar inte höra mer gapig skrevrocksröst oavsett tema och det gör tydligen inte resten av Idoltittarna heller.


Frågor: varför kliar sig Sommarkatten alltid på hatten när han blir nervös i intervjuerna? Varför satt någon i publiken med en skylt som det stog "Bonnie Blankens" på? Det är ju namnet på Expressens modebloggare Cecilia Blankens nyfödda dotter.


/Johanna

Veckans tema: dubbelmacka!

Nu ni, nu börjar det märkas att vi rensat ut nästan hälften av topp tio. På fredag blir det nämligen dubbelt upp med framträdanden, nästan. Alla får sjunga en låt på veckans tema som är soul, och sen jävlar blir det duetter. Jag tycker det känns rätt roligt med duetter, men frågan är ju om duetten framförs på soullåtens bekostnad. Jag tycker nämligen att det är problematiskt med Idols envisa fjuttformat där deltagarna sjunger typ en och en halv minut av låten de valt. De flesta orkar väl hålla igång i en och en halv minut, dessutom minskar det ju möjligheterna att klanta sig. Men grejen är ju att folk ska rösta på någon som ska klara av att underhålla oss på scenen i 45 minuter sedan när Idol är över. Så det hade ju varit roligt om deltagarna hade fått sjunga hela låtar den här veckan, snarare än 2 halva.

Låtvalsmässigt så är väl det enda märkvärdiga att Anna är den enda som valt en låt utgiven efter 1970. Hon ska ge sig på härligt maffiga Bleeding love, i original framförd av talangsåpakollegan Leona Lewis. Modigt! Alla andra safe:ar med Motownklassiker, och det är ju bra låtar men sjukt förutsägbart. Hm.

/ Johanna

snaaaaaaaark.

Alltså Kevin, jag är lite trött på hans röst. Han sjunger liksom alltid likadant vad han än sjunger. Eller? För mig börjar han bli lite som Rock-Robin i det avseendet att det är full patte hela vägen och alltid samma läge på energi och röst. Lite tråkigt, tycker jag.
Gud jag känner mig som värsta gnällkärringen idag, men den enda som hade ordentligt drag under galoscherna ikväll var Lars. Insatserna på rockfronten imponerade inte särskilt mycket.

/Liza

Alice Äppelkäck is on fire

Allstå Alice. Jag tycker ju att kvinnan sjunger i det närmaste oklanderligt. Men hon kunde ha öst på lite mer, rockat loss lite hårdare och liksom... ja, kanaliserat djävulen lite mer, om ni förstår vad jag menar? Lite mindre äppelkäck, lite mer bourbon och rökhosta.

/Liza

Robin & Robin

Jaha, ja, det var väl ett okej framförande av Rock-Robin, men för att kallas Rock-Robin så var det ett ganska mellanmjölkigt framträdande i min värld.

Och Robin B är fanimej ingen Steven Tyler-junior. Ursäkta, men snaaaaark.

/Liza

Save up all your tears och sluta krama micken, jag tror jag dör annars

ANNA!
Du MÅSTE sluta Perelli-krama mikrofonen!
Jag tror Anna hänger löst ikväll. Sure, den här låten är bra och hon gör den inte dåligt, men jag tror folk hade kommit längre med publiken om hon hade valt "I Love Rock'n'Roll".
Plus att jag aldrig blir nöjd med hur de stylar henne. Ikväll såg hon visserligen ut som sin ålder, men hon var inte så jävla rock och inte så jävla intressant.
Och om hon ska göra en Duffy eller Amy Winehouseaktig skiva som Desmond Child föreslog, då behöver hon bli lite mer spännande.
Hon må va Chers lillasyrra (eller barnbarn) röstmässigt, men stilmässigt: bööööring.

PS: ditcha sjalen. Jag gillade den inte på audition, jag gillar den inte nu.


/Liza

"Det kändes skönt att stå stilla för en gång skull"

Lars E sparkade verkligen skiten ur Smells Like Teen Spirit! Jag har fan inte fått sådana goose bumps sedan jag hörde LouLou sjunga senast. Älskade kombinationen av apati och intensitet, jävligt Nirvana. Juryn gnölade om att han såg fastlimmad ut och jag kände att det var lite ytligt av dem. Det var fan en av hans bästa prestationer, och då diggade jag ändå hans schlager-framträdande som fan.

/Liza

You're poison running through my ears.

Jahapp, så var vi tillbaka på noll igen med Johan. Det var mute-knappen för fulla muggar idag och ändå lyckades jag inte helt undgå när han mördade ännu en av mina absoluta favoritlåtar, Poison.

/Liza

Låtval, låtval, låtval!

Här kan man hitta den aktuella låtlistan inför fredagsfinalen. Jag känner mig enormt kluven. Å ena sidan: asmånga bra låtar. Å andra sidan: som kommer slaktas brutalt. Men jag försöker tänka positivt och gläder mig åt att Ligist-Robin uppenbarligen är en trogen läsare av Idolbloggen då han faktiskt valt en av låtarna i inlägget nedan. Men hade det inte varit roligare om Johan sjöng Dude looks like a lady? För det första så gör han ju det, lookar like a lady menar jag, för det andra så användes ju den låten för att introducera honom i den första fredagsfinalen! Det är liksom lite av en theme tune för honom, kan jag tycka.

Förresten, är det inte lite konstigt att det bara är två tjejer kvar så här tidigt in i tävlingen? Fyra tjejer på raken har åkt ut! Förra omgången så blev det ju ett jävla mediarabalder när det bara var Amanda och Marie kvar bland alla snubbar, men nu höjer ingen rösten. Vadan detta?

/Johanna

Veckans tema: Rock

Gäst i fredagens program blir låtskrivaren och producenten Desmond Child. Desmond Child har skrivit låtar som Camp Idolblogg älskar passionerat, men han har också skrivit ett gäng halvmögiga låtar för ett gäng riktigt sopiga artister. Därför känns ju veckans urval av låtar mycket, mycket intressant. Kevin verkar gå igång på råsopiga In the shadows med världens töntigaste The Rasmus. Alltså när han började waila den i klippet på Idolsajten.. då fick jag kämpa för att hålla kvällsmaten nere kan jag meddela. Inställsam Wallmans-sångare ler brett och wailar In the shadows.. ska man verkligen behöva tåla sådant? Herr Ober - Valium bitte.

Nej, jag vill passa på att tipsa Idolerna om följande örhängen, allesammans signerade Desmond Child:




Jag tror jag talar för oss båda när jag säger att vi älskar Joan Jett här på Camp Idolblogg. Vore det inte grymt om Anna rev av en Joan Jett-låt på fredag? Klart som fan att det vore! Bra mycket grymmare än om Kevin skulle musikaldansa till The Rasmus iallafall.

/Johanna

Pöbeln vs Juryn

Det här med att vara en artist, det är ett tveeggat svärd i idolsammanhang.
Damned if you do and damned if you don't som klassikern lyder.

När Sommarkatten kom med idol var jag fast övertygad om att detta var producenternas doing. Han var den söta youngstern som skulle få småflickorna att kolla och tråna och rösta och ge tittarsiffror. Och trots usel coaching so gjorde han det, märkligt nog. Jag håller fast vid att den killen behöver grym styling och mycket underhållningsvärde för att kompensera sin usla sång, men så har han också uppenbarligen fått låtlistor som inte riktigt legat i hans register. Och dessutom inte någonvidare intressant scenstyling. Jag tröttnade för flera veckor sedan. Men se, sen i fredags, då hade något lossnat. Jag föraktar icke folk som väljer låtar de klarar av att framföra på ett sätt de tjänar på, det är bara strategiskt.
Just det har väl varit Sepidehs stora problem. Hon har valt låtar som är så otroligt förknippade med originalversionen att det blivit svårt för henne att tjäna på att framföra dem, eftersom folk inte kan eller vill se bortom originalversionerna.
I fredags var Johan snyggt stylad och framför allt verkar han ha fått sånglektioner: någon har fått honom att sluta skrika skränigt och det tackar vi för, för jag har tryckt på mute i tre veckor nu i ren desperation. Så Johan är med i egenskap av artist: han må inte kunna sjunga särskilt bra, men han blir kvarröstad för sitt underhållningsvärde.
Det är väldigt intressant att Lars blir utskälld när han gör i princip samma sak.
Småbrudarna röstar på Johan för att han är gullig och de vill se honom igen.
Folk röstar på Lars för de vill veta vad han ska ta sig till nästa vecka.
Jag kanske inte håller med, men jag förstår det. Det är att jämföra med när Lasse Brandeby blev kvarröstad i Let's Dance. Det är smällar man får ta när man överlämnar sådana beslut i publikpöbelns händer: man kan inte lita på att de vill se mer av just det proffsen kallar kvalitet.
I fredags fick jag klart för mig att Lars gör som han gör för att han vill, inte för att han inte kan göra på något annat sätt och det fick mig att respektera honom väldigt mycket.
Och han gjorde faktiskt låten bra. Trogen originalet, väl sjungen och med högt underhållningsvärde. Även om han inte hade behövt ramla för att driva hem poängen.

Att Laila Bagge kallar Johan för kvalitet medan hon skäller ut Lars visar ju bara att hon tänker med trosorna, om ni ursäktar.


/Liza.

Spexandet som delade en nation.

Oavsett vem som åkte ut så är det ju Lars slapstickframförande av Det börjar verka kärlek som är den stora Idolsnackisen såhär dagen efter. Somliga verkar tycka att det var ett rätt udda men ändå roligt inslag i en tävling som går ut på att vara så slätstruken som möjligt. En del verkar hålla med Laila Bagge som kritiserade Lars hårt och menade på att sådana här spexerier är en skymf mot de deltagare som blivit utröstade eller inte kommit med i tävlingen. "Just nu tar du platsen för någon som vill vara här", sa Laila och såg ovanligt sträng ut. Oavsett vad jag tycker om Lars framförande så kan jag inte gå med på det argumentet. Alla deltagare är där på bekostnad av någon annan. Det är liksom det som är konceptet med Idol. Och alla kvarvarande deltagare är ogillade av någon - och denna någon kommer oundvikligen tycka att just den kvarvarande deltagaren tar platsen för en utröstad favorit. 

För att exemplifiera, säg - rent hypotetiskt - att jag tycker att Sommarkatten sjunger som en stucken gris. Då kan det falla sig så att jag tycker att han, som låter för jävligt, är kvar på bekostnad av en deltagare som sjöng fantastiskt, typ LouLou. Det suger ju. Men uppenbarligen vill Idoltittarna hellre lyssna på Sommarkattens målbrottspunk än på LouLous soulvibrato, c'est la fucking vie! Det får jag leva med, och jag är ledsen men Tv4 får nog leva med att tittarna vill ha kvar en deltagare som har en mycket kluven inställning till Idoletablissemanget. 

/Johanna

Idolbloggens favoritschlagers! Tema: barndomsminnen

Johanna minns hur häftig och snygg hon tyckte att Uffe Persson var 1989 när han tävlade med Nästa weekend. Lärde mig till och med att röra huvudet i sidled sådär och jublade högst i hela Pridepark när han dök upp på schlagerkvällen förra året. Bonuspoäng för världens bästa rörelsemönster på scen!




Liza minns en bilresa genom Europa 1992 när föräldrarna hade tänkt köra hela natten men var tvugna att ta in på hotel för att kolla på Eurovision och idolen Carola för att skriken i bilen blev öronbedövande. Åh, the childhood:

Robin vs Markus: Rockkillen filtrerat via idol.

Det här med att allt filtreras genom ett alldeles särskilt filter och kommer ut Idol-anpassat på andra sidan börjar bli allt för sant. Jag minns med fasa den gamla "rock-säsongen" av Idol, när alla hade mörkt taggigt hår, minst en piercing och tung ögonmejk. De fick till och med en tatuering i present av Idol. Herregud, mina öron grät. Och mina ögon, när den där bruden, har förträngt hennes namn, berättade att det som peppat henne på att börja gilla rock var ett besök på Rhapsody In Rock. I absolutely loathe Robert Wells. Nu är inte jag värsta super-rockern, men jag har ändå min beskärda del av sådant jag tycker faller i den hyfsat alternativa rock-kategorin i min skivhylla och jag skulle aldrig drömma om att gå nära en Rhapsody In Rock-konsert, men det är bara snobbism från min sida. Anyhoodles så vann ju Markus Fagervall och började genast turnera en sugig skiva med Idol-anpassad så kallad "rock". Och sedan förlorade han skivkontraktet fort som attan, surprise surprise.

När Rock-Robin först presenterades för oss insåg jag inte riktigt hur påklistrat det epitetet var. Idoljuryn vill verkligen att han ska vara en rocker. Han verkar inte vara det. I ärlighetens namn verkar han kunna sjunga lite vad som helst och bara vara en kille som råkar lyssna lite litegranna på "rock". Jag menar, för mig är han mer än Larsa musikalkillen, som bara lyckligt brölar på vad som än händer.

För kolla på honom, liksom. Fagervall var ju ett jävla under av alternativ stil om man jämför. Och jag gillar verkligen verkligen inte honom.
Robin är verkligen exemplet på att Idol pretty much är som en Finlandsfärja.
För endast på Östersjöns blå bölja förvandlas fyra svettiga räkor till en "räkcoctail" (för att citera Idol-johanna) och förrförra säsongens Idol-deltagare till adekvat underhållning. Liksom endast i Idol är hudfärgat hår och lite kajal lika med ROCK!, endast via Idol är Marie Picasso en intressant sångerska, endast filtrerat genom detta magiska vaselin-indränkta filter till Finlandsfärja som Idol erbjuder oss är Johan en sångare som kan benämnas något annat än urusel.

Åh, Idol. Denna pöbelns Babel Fish för musik.

/Liza.

Idolbloggens favoritschlagers! Tema: hår

Liza diggar "En Dag" med Tommy Nilsson  från 1989 (sitter i nattlinne med en folköl och hoppas att pojkvännen inte kommer in genom dörren precis nu...)






Johanna satsar på en dubbelmacka med Svenne & Lottas Bang, en boomerang från 1975. Åh gud, kan det här vara världens snyggaste par eller?

Veckans tema: Idolbloggen har ett Saidamoment.

Veckans tema är alltså schlager. Fan man skulle kunna tro att det är svenne-tema på hela Idol i år. Mer än vanligt alltså. För att komma riktigt in the mood så kommer camp Idolblogg att ladda med räkor och vitt vin. Låtvalen har inte avslöjats ännu men jag vill tippa att Ligist-Robin kommer köra Det börjar verka kärlek banne mig. Charlotte Perrelli (alltså hur gärna jag än vill förkorta hennes namn så går det liksom inte. Charran? Perran? Så irriterande..) är liksom gästjury, så jag vet inte om nån vågar ta Hero. Säkert inte. Hon ska iallafall coacha deltagarna. Förstår mig ej på coachning om det inte är av en röstcoach eller koreograf. Vad ska hon göra liksom? Säga till dom att "tro på sig själva", "bara gå ut på scen och rocka hårt" (bara folk som inte de facto rockar använder sig av det uttrycket), kosmetiktatuera in nya ögonbryn på dom (iofs Kevin..), lära dom att gå stelt i sidled while wearing a corset? Jag bara undrar!

/Johanna

Turné!

Omg! Det blir Idolturné! Turnéavslutning i Stockholm 29 november! Hallå Liza, vi MÅSTE gå! 

/Johanna!

Tittarna rasar fortfarande!

Just nu sitter Tv4s tittarombudsman och försvarar Katrin Zytomierska på Nyhetsmorgon. Han menar att Tv4 inte tagit sitt ansvar och borde stöttat Katrin mer. Det tyckte jag var lite intressant. Han påpekar även att många människor fortfarande hör av sig och vill att Katrin sparkas för att hon kallat Jesper "lite bögig". Det är ju för fan helt sjukt att folk är upprörda över att en heterosexuell man kallas för bögig, som om det var det värsta med uttalandet. Det värsta är väl att Katrin med "lite bögig" menar att det finns ett särskilt sätt att vara bögig på och att hon tycker att det är jättespexigt och härligt att vara lite bögig. Det påminner om min gamla chef som en gång sa "ja, det bodde en bög under mig och han var så treeeeevlig och han var så snygg, så dom där bögarna dom tycker jag mycket om. Dom är alltid så trevliga och stiliga". Liksom, det finns ganska många bögar som inte är trevliga eller stiliga. En del är otrevliga, en del är skitfula, en del är läderklädda, en del ser ut som din farsa. Alla bögar är inte söta, välgroomade och feminina. Jag kan tycka att den vinkeln glömdes bort i allt rasande.

/Johanna

SKANDAL! IDOLBLOGGEN RASAR!

Alltså LouLou åkte ut.
Nu är det dags att Rasa!
Vad fan är det för fel på folk. Det är fan inte okej. Det är INTE okej!

/Liza

Honey I'm still free, take a chance on me.

Recap fredagsfinalen:

Loulou: Ikväll var det lite finlandsfärja. Det var inte dåligt, men det var lite känslolöst. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Tråkigt. Fin ögonskugga?

Lars:
Kul styling, det började bra, men sedan dog det rätt fort. Förra veckan gillade jag helt tvärsemot mina förväntningar Lars. Det blev musikal lite för fort och musikal är _inte_ min grej. Han slutade liksom sjunga någonstans där i mitten och pratade låten istället. Mitt mått brukar vara att om det inte finns någon behållning kvar av ljudet om man stänger av bilden, då går det bort. Men den strategin skulle ju Johan var historia vid det här laget, så tittarna och juryn kör inte på det.

Alice:
Alltså den här kvinna, she's growing on me. För varje gång jag hör henne sjunga gillar jag Alice mer och mer. I början visste jag knappt vem hon var, men nu ser jag fram emot att höra henne varje vecka. Hon var grym ikväll, med undantag för att hon tutade på i refrängen på ett sätt som gjorde att hon lika gärna kunde ha sjungit genom en kazaa. Men ändå!

Rock-Robin Eriksson:
Jag vill här citera min sambon, som i veckan till min stora fasa misstogs för Peter Jihde av två tonårstjejer på Söder: "Han ser ju ut som skit från nacken och uppåt". Rock-Robins hudfärgade hår är tillbaka och det med besked. Lite svart runt ögonen på det gjorde inget för karln. Dock passade han till att sjunga Waterloo, även om det som vanligt inte fanns några nivåskillnader utan var full patte hela vägen. Jag skulle vilja se den här killen sjunga pudelrock.

Anna:
Men thank you god for turning her into a teenager, FINALLY! Hon var söt, såg ung ut, hade inte panna upp till taket och sjöng grymt bra! Fast hon sjöng konsekvent genom hela låten "Mamah Miöh". Vi har väl redan konstaterat att de enda med acceptabel engelska är de över tjugo.
Men har hon samma klänning jämt? Hon har typ haft rosa klänning tre gånger nu?

Kevin Maltersern:
OH MY FUCKING GOD. OH MY FUCKING GOD. OH MY FUCKING GOD. I löve maltesern. Det gör Bagge också, även om jag inte vet om "maltesisk robot" är en komplimang.
Sambon: Alltså det här kan jag se på Prides stora scen nästa år!
Liza: Alltså, han sjunger inte 'give me a man', han sjunger 'give me your love'...
Sambon: Shut up, jag är kär! *sittdansar*

Robin B:
Robin Robin, denna vidriga lila uppenbarelse. Med en röd ros som får mina ögon att tåras. Det som väl ska sägas är att han gått från att se ut som P Jiddy till att göra ett allvarligt försök att bryta den trenden. Även om det gått fruktansvärt fel ikväll. Det här var jävligt dansband, med glittrig slips och mycket brunkräm och totalt mekaniskt. Har han en protesarm eller bara något juryn säger för att håna honom? Alltså Svenljungas skarpaste motorcrossförare kanske borde ägna sig åt det istället. Och lägga av med brunkrämen.

Johan:
Efter det Johan gjorde mot Suede förra vecka har vi funderat på att göra honom onämnbar här på Idolbloggen. Jag fattar varför han kom med i början, producenteran ville väl ge oss något roligt att titta på och för varje vecka när han blivit nerstylad har han för mig blivit mindre och mindre intressant.
Naturligtvis trashade han The Winner Takes It All. Alltså, målbrottet behöver hända, eller ta slut, eller något. Så här kan det i alla fall inte fortsätta. Det röda nagellacket var sött, men kan han åka ut någon gång eller?

Sepideh:
Alltså den här kvinnan har de senaste framträdandena gett mig en känsla av Ving/Apollo/Fritidsresors kvällsunderhållning. Aka ung men mogen kvinna sjunger kända låtar som folk gillar att discodansa till i glittgira kläder och glammig make up. Hon ser liksom alltid lite för... damig ut. Lite utklädd? Jag tycker inte hon suger. Men jag tycker inte att hon är särskilt intressnat. Plus vibratot på sången ikväll var kanske lite väl maffigt. Men hennes klänning fick ju i alla fall P Jiddy att vibrera och det är väl alltid något... något jag helst inte vill tänka på, i ärlighetens namn.

/Liza, aka Maniac Cop

Idol-Johannas Abba-chock!

Åh herre min jävla gud vad jag tyckte att alla sög ikväll. Jag stog med nöd och näppe ut med mina vanliga favoriter, men det var på håret alltså. Jag har hetsätit ostriskakor i rent ångestdämpande syfte. 

Jag tänker således inte ens kommentera sången, då endast att tänka på den ger mig huvudvärk. Jag tänkte istället nöja mig med att säga:

Att det enda som var bra med Johans framträdande var hans röda nagellack.

Att Sepideh såg ut som om hon var med i Stjärnor på is, snarare än Idol. 

Att, att.. jag kommer inte på något mer! Usch och fy.

/Johanna

Och nu: lite hbt-perspektiv.

"Gimme gimme gimme your love after midnight" kan vara den lamaste omskrivningen i världshistorien. Jag tycker 9 gånger av 10 att det är skittöntigt när folk byter ut man mot kvinna och vice versa i låttexter, liksom orka manifestera sin heterosexualitet på det sättet. Du sjunger någon annans låt, chill da pill! Vad är det värsta som kan hända? Att Katrin tycker att du är lite bögig? 

/Johanna

Rock-Robin tjejlyssnar på Stereophonics.

Stoppa pressarna! Rock-Robin tipsar om musik i ett klipp på Idolsajten och jag som hoppades att hans framträdande med en låt av sugiga Stereophonics bara var olycklig slump inser att han gillar dom - på riktigt! Aaaaaargh! Sedan envisas han med att uttala det som "stereofooounics" också, som om det inte var hemskt nog att erkänna att man lyssnat på Dakota flera gånger om dagen. Det blir fan bakläxa på det här alltså, det säger jag bara.

/Johanna 

Trapped in the closet.

Veckans tema är Abba. Känns ju väldigt "i tiden" för att vara så mossigt. Bland låtvalen finns väl inga direkta överraskningar, men redan nu fasar jag för hur Rock-Robin tänker gapa sig igenom Waterloo på sant pudelrockmanér. Kan även redan känna direkt rysningar vid tanken på Johans version av The winner takes it all. I min bok är det en låt som kräver sin sångare och gudarna ska veta att Sommarkatten inte är den sångaren. På plussidan så har Ligist-Robin beslutat sig för att sjunga Does your mother know, det känns nästan typecastat - inte sant? Jag tänker även räkna in Kevins val av Gimme Gimme Gimme (a man after midnight) på lilla pluslistan. Queer-temat fortsätter med andra ord! Det applåderar man ju, som akademiker. 

/Johanna

Hurricane Katrin.

Ojojoj, vilken jävla cirkus det blev kring Katrin hörrni. Vad härligt! Årets Idolsnackis är redan här!

En sak som jag tycker är intressant med det hela är behovet av Katrin. Årets jury är en mysjury, dom är, in the words of heltidsfilosofen och deltidspedofilen Michael Jackson, lovers - not fighters. Det här är något som påpekas om och om igen, av deltagarna, av P Jiddy och av begåvningsreserven som upptäckt kommentarsfunktionen på Aftonbladet. Därför är det spännande att Tv4 beslutar sig för att ta in Katrin Zytomierska, svenska bloggosfärens Queen Bee av politisk inkorrekta, att leda programmet Eftersnack. För att klargöra: jag tycker att Katrin är ganska rolig. Jag håller inte alltid med om det hon skriver och tycker ibland att hon är sjukt ogenomtänkt, men hon är rolig. Jag fattar att alla inte håller med om det, och jag fattar även att alla inte kan skilja på provokationer i typ humorns namn och på puckade uttalanden och i fallet Katrin är gränsen ibland jävligt hårfin. Det hela står hur som helst i rätt stark kontrast mot juryn som i sina elakaste stunder säger typ "du kan bättre, du sjöng lite surt idag" och ler som gulliga morföräldrar. 

Så när Katrin förra veckan frågade Anders Bagge om Jesper inte är "lite bögig" och han såg ut som om han svalt 47 taggiga citroner så kände jag att ajaj, hur ska det här gå? Åt helvete visade det sig. Alla var jätteupprörda, Jesper dementerade att han skulle vara homosexuell och Katrin hävdade envist att det var en analys och att bögig inte alls behöver betyda något negativt. Sedan följde debatten i Kvällsöppet och Marcus Birro såg som vanligt chansen att få använda sin misantropiska Broder Duktig-persona till att förfäras över detta vulgära fenomen i allmänhet och Katrin Zytomierska i synnerhet. Katrin kontrade med världens bästa kontring: judehat! Resonemanget gick typ Birro är ett gammalt fyllo (true) och han gillar inte judar (probably not true). Då kände jag lite såhär: nooooooooo! Är det något svensk media inte kan hantera så är det pajkastning mellan kändisar, och om den pajkastningen involverar anklagelser om antisemitism, oavsett grad av allvarlighet, så är det ju bara att tacka och välkomna samtliga inblandade till massmediernas Gehenna. Här får vi nu stanna i all evighet och läsa löpsedlar om avsked och offentliga ursäkter. 

Här kan man läsa Katrins offentliga ursäkt. Här kan man läsa spekulationer i Katrins fortsatta vara eller icke vara i Idol samt att Marcus Birro tänker ringa runt till sin familj (!) för att lämna det glädjande beskedet att Katrin fått sparken. Här kan man läsa att Katrin inte fått sparken (stoppa pressarna!). Här kan man läsa en krönika av Fredrik Virtanen där han talar om Katrin som ett offerlamm och hänger sig åt svårt missbruk av korta meningar. 

Själv känner jag kanske mest att det är en storm i ett vattenglas. En väldigt stor storm i ett väldigt litet vattenglas. 

/Johanna

Inget säger "Jag älskar dig" som..

Kvällens behållning var i mina ögon iallafall att Kevin tillslut var den som sjöng All I wanna do is make love to you - och att han dedikerade den till sin tjej. Kul dedikation att få! "Jo, du älskling, du vet den där låten om när protagonisten har ett ashett one night stand med en okänd liftare för att bli gravid då partnern är steril? Mm, jag dedikerar den till dig. Puss I love you".  

Tur för Kevin att dom inte får sjunga så långt i låten, han slapp ju själva "please please understand, I'm in love with another man"-delen. Till min stora besvikelse, naturligtvis. 

/Johanna

Pedo alert, the sequel.

In the land of the moraliskt tveksamma relationer juryn och tävlanden emellan så tycker jag att Yazminas och Andreas olämpliga flört nådde nya höjder ikväll. Jag kände bara för att dra Pattaya-hatten över huvudet när hon dedikerade I was born to make you happy till Andreas. Det var nog bra att hon åkte ut.

/Johanna

I beg to differ!

Jag tyckte att Anna var riktigt bra. Jag sträcker mig så långt som att säga att hon var bäst i kväll. 

/Johanna

Fredagsfinalen: tanterna

Anna och Sepideh, kan stylisterna bara sluta få dem att se ut som 35? Goddamn vad båda två såg bättre ut förra veckan och nu var de tillbaka på Celine Dion-stadiet igen.
Jag vet att alla är helt höga på Anna och hennes röst, men jag är inte så himla impad. Om man kan sjunga "Nothing Compares" som den ska sjungas så kan man göra det barfota i trasiga jeans, även om ingen teoretiskt borde vara barfota på en scen. Den låten kräver liksom lite mer råhet, lite mer avskalad stil och inte så mycket Dallas-hår.
Vad jag försöker säga är att Annas tantiga stil distraherar från det hon är bra på och det är synd, för hon skulle behöva bli lite bättre på det.

/Liza.

Fredagsfinalen: hatet

OK, NU ÄR DET FANIMEJ BRA!
NU KAN DEN DÄR LILLA UNGEN ÅKA HEM FÖR JAG VET INTE OM JAG NÅGONSIN KAN LYSSNA PÅ BEAUTIFUL ONES IGEN UTAN ATT VILJA DÖ.

/Liza

Please, please, understand - I'm in love with another man!

This just in: veckans tema är 90-tal!

Alice säger i videoklippet att hon gärna vill sjunga All I wanna do med Heart. Hoho. Låtens fulla titel är ju All I want to do (is make love to you) och handlar om en tjej som har ett hett one night stand med en kille för att bli på tjocken eftersom hennes kille är steril. Alice är 16! Sexchock! Med tanke på jury-Andreas R.Kelly-tendenser kanske vi ska vara glada att det inte är Yazmina som funderar på det här låtvalet.

Fast alltså jag älskar Heart så jag hoppas att Alice väljer den. Här är originalet:


Äkta hårborste-framför-spegeln-moment! Bästa partiet att sjunga med i är såklart we made magic that ni-i-ght, ooh he did everything rii-i-i-ght. Gud alltså, Heart.

/Johanna

Ett gift!

Har spanat lite på Idolernas bloggar de senaste dagarna. Dom är rätt duktiga på att uppdatera, men inläggen består ofta av mobilkamerabilder på någon annan Idol än de själva och en text av typen "vi äter hambörjare!!!". Känns sådär intressant. Jag vill därför slå ett slag för Kevins blogg. Den är rolig. Kevin skriver nämligen som han pratar och jag kan riktigt höra hans röst när jag läser. Kom igen, erkänn att ni känner likadant när ni läser:

uuff jag ska till tandläkaren 6 20
13 oktober 2008 kl 16:49

Jag är jätte rädd,hoppas det gör inte så mycket ont.jag blir lite ledsen och rädd.

Och så en bild på en ledsen Kevin tagen med mobilen såklart. Det konstiga är att jag ju hör Kevins juryröst läsa det här i mitt huvud. Ni vet den hysteriskt glada eventuellt gråtande rösten? Det är den som brett leende säger "jag blir lite ledsen och rädd".

/Johanna

Förresten.

Vad är det för sjuk hjärna som kom på att Jesper, en minut efter att han har blivit utröstad och står och grinar på scen, ska ställa sig och sjunga End of the road körad av Idolerna som fick stanna kvar? Jag vet inte om det här kanske bara visades på Eftersnack i Tv400, men det gör ju inte det hela mindre sadistiskt. Dessutom är det sadistiskt på flera plan! För det första: kul att stå och sjunga en låt som handlar om att allt tar slut mot ens vilja när man precis blivit hemröstad. För det andra: kul att ha en jävla Boyz II Men-låt som grand finale i sitt Idoldeltagande. Känns inte så episkt va?

/Johanna

Vi säger hej då till Jesper.

Jag vet att jag inte direkt har framstått som superförtjust i lilla sockertoppen Jesper, men jag tycker faktiskt inte att han förtjänade att åka ut ikväll. Hela utröstningsmomentet kändes för övrigt helt hjärtslitande, helt plötsligt satt jag där med en klump i halsen och jag har inte ens druckit vin. Pms har jag inte heller. Men någonting med hur tjejerna först höll handen och hur Jesper tittade lite på dom, men sen stog alldeles själv kändes bara Aj. Och blicken när han fått reda på att han blivit utröstad! Såg ni hur jävla uppriktigt ledsen han såg ut? Och hårda hårda kramen med P Jiddy, inte för att han gillar honom allra mest kanske men för att han behövde kramas och ingen annan fanns att tillstå. Buhuuuu. Världens sorgligaste lilla utröstning.


/Johanna

Fredagsfinal 1.

Ja, hörrni. Vad ska man säga? Vi tar väl en liten utvärderingsrunda innan vi får reda på vem som ryker.

Min första fråga lyder som följer: varför är musiken så låg? Det låter som om kompet spelas på en ghettoblaster ute i omklädningsrummet och det förstör upplevelsen lite. Min andra fråga är: varför har ingen kommit på att kalla Peter Jihde för P Jiddy tidigare? Det är ju helt fantastiskt roligt.

Nu till själva deltagarna.

Jag tycker att det började lite trist med Kevins version av Natalie. Han sjunger jättebra och är jättegöllig men han känns liksom inte helt kosher. Jag tittar och jag lyssnar men känner att jag funderar på annat. Saker jag funderar på när jag ser Kevin: vem plockar hans ögonbryn? Kommer han börja gråta nu? Vem har lärt honom att dansa? Är han smygbög? Allt det funderar jag på, istället för att bli knockad av hans framträdande. Det kanske är låtvalet?

Sedan var det ju då Camp Idolbloggs gemensamma favorit LouLou som med en maffig urringning ställde sig och sjöng Kicki Aguileras Hurt. Som väntat lät hon bra, hon har en röst som är LouLous och jag skulle nog kunna peka ut henne i ett blindtest. Hon fick lite kritik av juryn, men jag väljer att inte rasa - LouLous lägstanivå är ju ändå ungefär tre Eiffeltorn över några av de andra deltagarnas högstanivå.

Ligist-Robin gjorde en bra version av Duffys Mercy. Det funkar ofta bra när tjejer sjunger låtar av killar och vice versa, för man sitter inte och tänker på hur kopian mäter sig mot originalet så mycket. Så smart val där, Robin! Hade han kunnat dansa så hade det ju varit fab, men man kan ju inte få allt här i världen.

En som dansade lite högstadiediscodans var ju Yazmina. Rihanna känns rätt högstadiedisco, Yazmina har väl precis gått ut högstadiet.. vilket för övrigt är något jury-Andreas kanske borde tänke på lite oftare. What is UP med att han alltid pratar om hur snygg hon är? Don't go all R. Kelly on us now, Andreas. Och när vi ändå är inne på WTF-moments: varför var Yazmina omgiven av ett helt Friskis & Svettis-pass?

Eftersom Larsa är ett helt år äldre än mig kan jag nu utan vidare Andreas-vibbar påpeka att han såg lite extra het ut ikväll. Tänk vad lite kajal kan göra va? Bronzingpudret kanske vi kan lämna hemma nästa gång, dock. Vet ni, jag tror jag hade rätt när jag misstänkte att Larsas låtval var en liten gliring till juryn - har någon Idoldeltagare på eget bevåg någonsin lagt till ett "bloody" och ett "fucking" i en balladlåttext? Annars lät det lite som om M.A Numminen satt där på scenen och joddlade sig igenom låten. Inget fel med det alltså, jag gillar M.A Numminen.

Alice, Alice, Alice.. du är jätteduktig och söt som socker, men jag är ledsen. Jag fullkomligt HATAR den där jävla rövhålslåten och det kan jag tyvärr inte se förbi.

Däremot så är Ne-Yos So Sick en av mina stora guilty pleasures. Eller. Inte så mycket guilty, men rätt mycket pleasure. Jag tyckte dock inte att Jesper riktigt gjorde låten rättvisa. I ännu en uppknäppt väst sjöng han väl helt skapligt, men jag håller med Mr. Bagge, den låten kräver en soulröst som är smooth like butta, och det har inte Jesper. Och det blir extra tydligt om man jämför Jespers version med han Will Smith-look-a-liken från audition-turnén.

Sepideh sexade till det med I kissed a girl, och det var väl bra men lite osaltat. Känns hon inte lite dragshow förresten? Jag vet att osaltat och dragshow går lite stick i stäv med varandra, men om det fanns något som en osaltad dragshow så skulle jag lätt kunna se Sepideh i den med det här numret. Sedan är det ju problematiskt när hon sjunger fel i refrängen och envisas med att sjunga "the touch of her cherry chapstick", så vitt jag har förstått så handlar låten om att hångla med tjejer - inte om världens kladdigaste petting.

Det tidigare diskuterade sommarkattssyndromet börjar nu slå till och hela Sveriges lillebror Johan fick inga stående ovationer av juryn. Fick han inte av mig heller, kan jag meddela.

Precis som väntat så fick Anna sin efterlängtade Have a heart-comeback, och det tycker jag att hon förtjänar. Kul med nytt hår också, men sluta för i helvete locka det! Det är lockarna som gör att hon ser ut som en tant. Som en tant med tonårsacne.

Sist ut var så gapiga Rock-Robin. Alltså om han ska sjunga på full patte varenda fredag så föreslår jag att han nischar in sig på pudelrock. Det är den enda genre där man helt ogenerat kan fräsa på så tonsillerna hoppar ut ur tv-rutan nämligen. Bakläxa!

Så vem får stanna, vem får gå? Ingen aning. Jag vet vad jag tycker, men det råder mestadels delad mening mellan mig och svenska folket när det kommer till röstande i allmänhet och röstande i musiktävlingar i synnerhet.

/Johanna

Konkurrensen tätnar.

Katrin Zytomierska Idolbloggar även hon, fast på själva Idolsajten förstås! Så hon ska leda Idols Eftersnack i Tv400 och blogga om 'att. Hmm. Speenande. Vilken tur att jag har Tv400. Det kommer bli Idol overload här hemma ikväll! Egentligen borde man väl typ powerwalka till Systemet för att orka med det hela *hälsosam tjej*.

/Johanna

Veckans tema.

Temat för fredagen är tydligen "Idol fyller fem år", vad fan det nu ska betyda. Ja alltså jag fattar ju att det betyder att det är femte svenska Idolåret, men vad är det för jävla tema? Vad hände med typ 70-tal, Boybands och Pimps n' Hoes och alla andra teman vi kan relatera till? Om man sedan kollar på Idolernas låtval så förstår jag verkligen inte hur det hela hänger ihop för det verkar mest vara en salig blandning av topplistehittar.

Blir alldeles utom mig av förtjusning när jag läser att ligist-Robin ska sjunga Duffys Mercy. Det kan ju bli hur bra som helst. Och oavsett utgång så är det ett roligt val. Crossgender är ju aldrig fel. Först reagerade jag med samma motvilja som alla till sinnet normala människor borde göra när jag såg att Larsa ska göra James Blunts vidriga You're beautiful, men sen kom jag på att juryn ju kallat honom för Idols James Blunt och att han såg måttligt förtjust ut över det. Är det här alltså en liten sarkastisk blinkning till juryn? Jag väljer att tro det. En människa som uppskattar Bob Dylan kan bara inte gå på pretto-charlatanen Blunts taffliga försök att verka missförstådd. Även Alice har valt en av mina absoluta hatlåtar, These words av Natacha Bedingfield. En låt om att inte kunna skriva låttexter.. antagligen mer talande än Natacha vill tro. Hemsk, hemsk låt på alla sätt och vis - Alice vad tänkte du när du valde den? Och sen är väl inte det här Rock-Robins fel, men Idolsajten anger No Doubt som upphovsmän till It's my life och det är lite irri. Alltså research people! Det är för fan en cover! Och en cover som inte rör sig vansinnigt långt ifrån originalet heller. Resten av låtvalen känns lite "meh". Anna gör Release me i ännu ett försök att återskapa hypen runt Have a heart, och det blir säkret bra. Jag är mest spänd på hennes nya hår. Yazmina gör Rihanna och jag känner rent spontant att det blir min toapaus. LouLou gör säkert något vettigt av Christina Aguileras sömniga Hurt, men ett särskilt roligt låtval tycker jag ju inte att det är. Sepideh ska sjunga I kissed a girl och jag kan redan höra hur det låter. Det låter inte dåligt, men hon får fan styra upp lite scenshow om det ska kännas angeläget.

Summa summarum så tycker jag att ligist-Robin gjort bästa låtvalet. Lite otippat, en sjukt bra låt och man vet inte riktigt hur det ska gå. Skräckblandad förtjusning tror jag det kallas. Såhär fint lät och såg ursnygga Duffy ut när hon sjöng Mercy live hos Jools Holland:


/ Johanna

Camp Idolblogg filosoferar.

"Men han har liksom hudfärgat hår!"

- Johanna reder en gång för alla ut exakt vad det är som inte stämmer med Rock-Robins frisyr.

Säsongens allra sista audition.

Apropå den. Det var ju helt rätt person som åkte ut (Jenny), hon lät fruktansvärd. Om möjligt ännu mer fruktansvärd än tidigare program och det vill inte säga lite. Men överlag så tyckte jag att hela hopen, med undantag från LouLou, lät riktigt riktigt illa. Det var gapigt. Otroligt jävla gapigt. Jag tror att det är nerverna som satt in. Alla går omkring och peppar innan och ba "måste sjunga med heeeela registret, måste ta i från tåååååårna, måste visa att jag kan sjunga starkt och högt och vara alldeles fantastisk" och så slutar det med att de går ut på scen och låter all den där peppen ta över. Det är då det blir tondöv pannkaka av hela fadderittan. Ett tips från mig, via Kings of Convenience: Quiet is the new loud. Fan tagga ner, peeps! Helt plötsligt lät ni som ett gäng vidrigt självgoda amatörer istället för de ivriga semi-proffs vi vill se. Hoppas på bättring under den första fredagsfinalen!

/Johanna

FauxHawk

Jag har noll förtroende för Idols stylister.
Vad fan sätter de på folk egentligen? Jag menar, om man ska styla till ett tv-program om musik, borde man inte vara lite mer nere med stilkoderna för diverse subkulturer då? Och man borde fan få lov att beordra folk att klippa håret och raka sig.
Det gäller Peter Jihde också. Nu har ju i alla fall någon snäll själ förskonat oss från hans ofantliga hockey, men istället gett honom tillbaka hans ökända sportkommentatorsmohikan. Eller fauxhawk, som vi hånfullt kan kalla den.
Alltså Peter Jihde, jag tror att när det gäller stil är han ett av mina största hatobjekt. Det är typ han, Maria Abrahamsson och Lars Adaktusson som har de värsta frisyrerna i Sverige just nu.

Men annars:

- 2 killar i uppknäppt väst över t-shirt. Please. Robin och Jesper såg lika osaltade ut bägge två
- Jenny har brunkräm så det nästan droppar från hakan och är helt sönderstylad i håret. Sedan lät hon ju helt galet illa i finalen. Man undrar vad som hände med medhörningen? Jag får flashbacks till när Amanda sjöng Tainted Love. Uuuuh. Let's not go there again.
- Anna ser ut som om hon är 35. Klänningen med bältet var fin, men henns höga hårfäste med den där kärringfrissan fick henne att se ut som 35. Och så jävla spännande är hon inte. Hon sjunger fint men... eeeeh. Det händer inget spännande.
- Johan behöver lite subkulturellt kapital. Ingen mer rocktischa från H&M, tack. Ge grabben lite trovärdighet.
- Alice ser ut som om hon ska på skolbal.
- Robin E behöver en ordentlig 70-tals rocksti. De talas om att man kommer att tänka på ett utsålt Hammersmith Odeon a la 1976 när man hör honom, så ge honom stilen att backa upp det med då! Schyssta jeans, nitbälte på höften, boots och nån grymt tight t-shirt och liten jacka att toppa av det med. Visa killen en bild på Lemmy Kilminster eller nåt, och tänk "inget skägg, kort hår" så ska ni nog se att det ordnar sig. Och ta för i helvete och klipp karln och ge honom lite slingor eller nåt. Just nu har hans hår en icke-färg.

Vad fan är dealen med att alla tjejer blir stylade i frillor som får dem att se äldre ut?
Vad är dealen med alla hängande och slängande illa knutna slipsar?
Vad är dealen meda tt Jesper alltid ser frikyrklig ut?
Ikväll var det faktiskt bara Sepideh som var fin.
Fan, JAG borde styla den här högen med höns för att det ska bli lite fason på dem!

/Liza.

Idol på stan, del 2.

Jag pinnade förbi en i mobilen mycket upptagen Nils i Stockholm City här om dagen. Fast han inte tog sig vidare från Stockholmsveckan så verkar han ha gjort intryck på Idoltittarna, för många kids tisslade och tasslade i närheten och pekade mer eller mindre smidigt på The Ark-tolkaren.

Team Nils!

Rätt och riktigt.

Reumatikern är ute!

w00p w00p!



/Johanna

Kvalchatt Torsdag

Liza:
hey hoe!
Johanna:
hey biatch!
Liza:
OMG robins engelska är rätt kass. jag är inte förtjust i hans sammetsögda ligist.
Johanna:
men han är liksom 17 :(
Liza:
I know, still.
Johanna:
det är bara killarna över 20 som har acceptabel engelska
Liza:
han är inte kass på att sjunga, bara inte så spännande. men bättre idag än förra gången.
Johanna:
du. jenny är kvar och det är johan med, så jag tror vi kan lägga ner sången för gott i den här tävlingen!
Liza:
hahaha.
vilket väl inte var oväntat....
Johanna:
i framtiden kanske dom bara kan mima?
Liza:
:D
Johanna:
hahaha
Johanna:
okej, lars.
larsa!
Liza:
no thanx.
något med honom irriterar mig.
Johanna:
jag finner honom märkligt attraktiv ju längre tävlingen går

Liza:
han är som naglar som en tavla, hela han.
Johanna:
nej jag gillar honom
Liza:
ANNOYING
men intressant låtval.
Johanna:
jag tycker han är bra, kör sin grej och undviker allt falla i Bono-fällan som Daniel gjorde förra säsongen
Liza:
jo, han är ju inte direkt smörig. vilket jag uppskattar. samtidigt.... något med honom får mig bara att *AAAAARGH!"
karaoke inställningen har han iofs.
Liza:
ok, jesper. let me see something better this time.
Johanna:
alltså jag tycker att den här tävlingen bara har en riktig jävla karaokehagga. och det är reumatikern.
Liza:
true dat
Johanna:
okej, han har uppat sitt game sen sist!
Liza:
japp.
i think he's kinda cute
men jag gillade förra outfiten med
Johanna:
men vad ÄR det med dig och tvålfagra högstadiekillar?
visst, han lät bra, men let me tell you one thing about this boy: he would make a helluva tranny!!
Liza:
Oh shush.
Johanna:
okej, men gapig rock, Robin E?
Liza:
naw men maltesern
Johanna:
ja han är gullig
Liza:
footlose!
Johanna:
FOOTLOOSE FOOTLOOSE KICK OFF MY SUNDAY SHOES
men hans röst är för ljus för det här
jag säger det: lill-robin borde köra den här
alltså det här låter rätt illa emellanåt
Liza:
jo... det var ingen lysande version...
Johanna:
oj! ett mary murphy scream!
Liza:
men Johan! iggy pop tröja! gulle!
Johanna:
men snarrrrrrrk. har vi sett det förut eller?
det där är iggytröjan från hm.
Liza:
OMG. de kunde ju ha haft lite bättre smak när de stylade honom. 
Johanna:
men jag orkar faktiskt inte med honom något mer. jag har fan tröttnat
Liza:
... dansar som en pensionär och låter som en näsapa...
Johanna:
dansar som en FULL pensionär!
Liza:
ja, uh, det var väl lite skränigt... mute-knappen.
Johanna:
hahaha
Liza:
vet du vad det värsta är?
Johanna:
nä?
Liza:
jag tror jag hade gillat honom mer och haft mer överseende med ALLT det där om han hade varit tjej. 
Johanna:
jag vet inte. jag tror jag hade förväntat mig bättre sång då också
Liza:
men de hade aldrig tagit med en liten rock brud som sjunger hellre än bra, för hon hade nog inte blivit någon kill-favorit.
Johanna:
grejen är ju att han inte hade gått vidare om han var tjej
Liza:
nej, precis. det är jävligt sad.
alltså robing e. det var lite gapigt, men samtidigt så kändes han nog, jämfört med de andra idag, okej, om jag tog bort bilden.
Johanna:
ja, jo. han är väl alltid okej. men sällan spännande.
Liza:
näe. men han kanske blir? det är liksom lite tryck i honom.
jag tycker han är ful, jag tycker han är trist att kolla på, men det finns liksom lite kraft i honom när han sjunger.
Johanna:
jo, men det är som -bara- kraft. han har inget soft läge liksom?
Liza:
näe. men man kan hoppas att han blir lite intressant och skaffar sig några lager.
Johanna:
ja verkligen. men någon måste färga hans hår och raka av honom könshårsskägget
Liza:
jo.
Johanna:
men jag litar inte på idols stylister!

Dagens fråga:

ursäkta men vad är det för masochister som sitter hemma i stugorna och röstar egentligen? Reumatikern, som alltså låter hiskeligt, får stanna - men Linda, som alltså låter som en sångerska, får åka hem. That does not make sense!

/Johanna

"Du dansar som en full pensionär", kan vara årets citat.

Så var det alltså upp till bevis för killarna. Tyckte dom var sådär alltså. Lite ljummet. Klara highlights var ju Elias låtval, det är ändå roligt att köra No diggity, även om man gör det iförd pyjamasbyxor. Robin E, som sjöng sist, hade av någon jävla anledning valt att befästa sin rockstatus genom att sjunga en låt av Stereophonics. Stereophonics! Det gillas inte i Camp Idolblogg, kan jag be att få meddela. Spelar ingen roll att han sjunger bra när jag bara sitter och irriterar mig på låten och nästan får hallisar då jag ser att Robin öppnar munnen för att sjunga men mimar i mitt huvud ändå bara till Stereophonics-sångarens skitjobbiga röst. Dom hallisarna kan iofs eventuellt härledas till vinet jag pimplade under programmets gång, men den diskussionen tycker jag vi lämnar därhän.

En som också valt en bra låt var Sommarkatten. Och jag tycker fortfarande att han är skitgullig, och det därför känns det så jobbigt att jag faktiskt inte tycker att han är särskilt bra. Eller jag tycker att han är bra på scen, men jag orkar inte med hans röst. Får kanske börja köra på mute i framtiden, för det känns rätt solklart att han kommer hänga med ett antal fredagar framöver.

Jag tycker också att det är intressant att Maltesern är bra och så, men att han känns otroligt konstlad. Alltså jag känner att han sjunger och ser ut som han tror att en popsångare "ska" se ut. Det är väl någonstans en välvillig inställning, men det slutar ändå bara med att han står och wailar sig igenom Michael Bolton-låtar med dragqueen-noppade ögonbryn, så han kanske borde tänka om.

Slutligen kan jag meddela att jag håller helt med jury-Andreas, jag är också väldigt svag för Robin B och hans sammetsögda ligistlook. När jag ser honom tänker jag att han borde fan spela the bad boy i musikaluppsättningen av Footloose istället för töntiga Brolle. Gud vad jag hade swoonat om jag varit 15 och sett den musikalen då. Alltså jag swoonar ju nu lite skamfyllt i soffan (han är väl 18 va?), men återigen - det kan eventuellt härledas till rödvinet.

/Johanna

Och så var de bara två.

Jahupp, då åkte ena aerobicstjejen ut då och det var väl kanske inte helt oväntat. Hade det varit upp till mig hade jag gjort mig av med Reumatikern, fort som fan. Hennes framträdande var helt ärligt de längsta minutrarna i mitt liv. Jessica Simpson, eller Victoria som hon heter, var ju ointressant så det förslår - men jag fick åtminstone inte huvudvärk av att lyssna på henne sjunga. Och det var ett jävla tjat om Reumatikerns (ja, Jenny heter hon visst) "hesa röst". Bitch please, you ain't no Bonnie Tyler! Och Laila Bagge har tydligen helt tappat konceptet och medger sig helt plötsligt vara helt såld på hennes vansinniga röst, aargh jag står inte uuuuut! Tack och lov så finns det ett gäng grymma tjejer i startfältet som samtliga kan sjunga vårdbiträdesbrallorna av supergapiga Jenny vilken dag i veckan som helst. Kan dom ta och göra det på onsdag nu då eller? Team Friskis is no longer needed in this competition.

Och visst, Yazmina sjunger jättesött men hur jävla mögig känns inte What a wonderful world?. Det enda som ursäktar ett sådant låtval är hennes låga ålder. När jag ändå är inne på våra youngsters, Alice alltså. En så trist låt blev ändå uthärdlig tack vare hennes grymma sång. Vilken röstkontroll! Sedan tyckte jag nog inte att Annas version av Time after time var så dålig som juryn påstog. Jag känner att hypen kring henne satt griller i huvet på folk. Så fort hon ställer sig på en scen så förväntar sig folk att få höra Have a heart, jag tycker nog att Time after time ligger rätt nära den rent genremässigt. Så med undantag från Yazminas übercrappiga låtval så tycker jag att Team Dagis klarade sig rätt bra.

Kvar att gnälla över är då Sepideh, LouLou och Linda. Men vet ni, jag tänker inte gnälla. Jag tänker helt talande bara kröna dessa damer till Team Asbra.


/Johanna

Idolvecka!

Hörrni nu jävlar är det Idol måndag till fredag! Klockan 20.00 tävlar växelvis tjejerna och killarna, och 22.40 får vi reda på vem som åkt ut varje dag. Frågan är om man inte ska sitta redo och rösta på LouLou för nu är det upp till svenska folket och svenska folket är ju som bekant idioter när det kommer till att rösta i talangtävlingar.

/Johanna

Statistics

Alltså, jag sitter och går igenom alla de här små presentationerna de blivande idolerna skrivit om sig själva på hemsidan. De som skrivit in dem på hemsidan har i alla fall haft den goda smaken att lämna kvar alla stavfel, till min stora förtjusning. Antingen av ren elakhet, vilket i såfall applåderas, eller för att vederbörande inte heller kan stava och har aversioner mot spellcheck. Vilket i såfall är lite nedslående för någon som får betalt för att göra det.
Anyhoodels, herregud vilka TRÅKMÅNSAR majoriteten verkar vara. Men några guldkorn finns det. Och kom ihåg flickor och pojkar, jag är inte här för att vara snäll. Det har aldrig varit mitt gebit.

Lite stats:
- 2 deltagare har Titanic som favoritfilm (dålig smak verkar smitta)
- 2 har Stevie Wonder som favoritartist
- 2 har valt seriefigurer att porträttera dem i filmerna om deras liv (Cartman och Toker)
- 2 deltagare "läser inte"
- 1 deltagare har "lilla dassboken" som favoritbok
- 1 deltagare har Alkemisten av Paulo Coelho som favoritbok, vilket känns mycket värre än dassboken.

Mitt absoluta favoritsvar, alla kategorier:

Om jag skulle återfödas som en artist skulle jag vara:
"Oj… Återigen Gavin DeGraw, eller Stevie Wonder kanske, men man vill ju kunna se sin publik."

- Robin Bengtsson

"Det finns två typer av människor"-frågan suger. WHAT?!
Och kudos till Robin Ericsson för den gigantonorma listan med favoritmusik. Alltid fint att se folk med lite MUSIKSMAK som inte bara säger "ja, ja gillar celine dion, titanic, och lövbiff". GE MIG LITE SJÄL, människor!

För övrigt så har Clay Aiken kommit ut ur garderoben. Det gratulerar vi till.

/Liza.

Don't let me down, Laila

Vi har haft låånga diskussioner om Stockholmsveckan här i camp Idol Blogg 2008.
Jag har inte skrivit något för att, tja, jag tycker inte att det hänt någonting vidare överraskande. Bland alla som gått vidare och blivit strukna finns liksom inga större överraskningar för mig.
Jag tycker att de två blondinerna är jävligt osaltade. Det händer liksom ingeting för mig när de sjunger, när de slutat är det som om det finns två blanka minuter i mitt huvud. De lämnar absolut inget avtryck alls. Kommer än så länge inte ens ihåg vad de heter.
Det Johan gjorde mot Don’t Look Back In Anger kvalificeras säkert som brottsligt någonstans i världen, för allt bara sprack åt häger och vänster. Men jag förstår ändå varför han blev vidareskickad.
Idol handlar inte bara om vem som kan sjunga bäst. Om det hade handlat om det hade tävlingen redan varit över, eftersom Loulou spöar hela startfältet. Det här är artisten jag kommer att köpa skiva med och grina till. Hon är min nya Billie Holiday.
Man måste komma ihåg att när juryn sagt sit så sitter det producenter och tänker på tittarsiffror och underhållningsvärde. Jag skulle gärna ha ditchat Johan under Stockholmsveckan och hoppats att han kom tillbaka om ett eller två år, för om inte den killen har ett band att öva med behöver han skaffa sig ett. Och de behöver fan repa mer än en gång i veckan. Han har något, men just nu är det inte tonsäkerheten. En del av mig hoppas han ryker nu nästa gång, för då kan han fortfarande söka igen. Går han längre är han körd i Idolsammanhang, annars tror jag han har fler chanser.
Att Kenny inte gick vidare kändes inte heller som en stor överraskning, även om jag hellre hade drygat ut startfältet med honom än de två exakt likadana Barbiedockorna. Sure, han var en snygg indiekille som säkert hade platsat i Idolkonceptet. När han gjorde audition kände jag lite att han var en ny Amanda. Men han var lite som ljummet varmvatten för mig. Han liksom bara... gled förbi. När jag såg honomgå in till sin första audition så tänkte att WOOSH, om den här killen har lite star power så är saken biff, för stil han han. Och så blev han en besvikelse istället för det fanns liksom inget som fick mig att komma ihåg hur han sjöng låtarna. Ingen skärpa, inget tryck. Jag hade väntat mig lite mer av honom.
Jaja, nu får vi se hur det går i kvalveckan!
Jag litar på Laila Bagge.

/Liza.

Tittarombudsmannen.

Man måste ju ändå älska att någon mailat tittarombudsmannen på Tv4 och skällt ut honom för att 1) Petri åkte ut ur Idol och 2) man inte fick se Petris framträdande under Stockholmsveckan. Tittarombudsmannen är såklart världens mest diplomatiska person när han svarar begåvningsreservens upprörda mejl, själv vill man ju typ svara "skärp dig för fan, tittarombudsmannen sitter inte i Idoljuryn och du har uppenbarligen tillgång till internet så vad sägs om att klicka dig vidare till Idolsajten och kolla in Petris framträdande där istället för att mejla tittarombudsmannen?".

/Johanna

Men va? Men ja!

"Han berör en som människa", säger Laila om kocken Alex och skickar med de orden ut honom ur tävlingen. Däremot väljer juryn att behålla två blonda aerobicstjejer som jag trots namnminne över genomsnittet inte för mitt liv kan komma ihåg som några andra än Reumatikern och Jessica Simpson-tjejen. Och jag undrar hur tankegångarna går. Alla i juryn betygar att de gillar Alex sångröst. I Reumatikerns fall är det trots allt bara två mot en, och ändå är hon kvar i tävlingen. Jag hyser ändå rätt stort förtroende för den nya juryn och tycker att deras Clabbe-faktor är rätt låg och jag vägrar därför tro att det har med faktorer som Smal, Solbränd och Blond att göra.

Dessutom: alla dessa funderingar gjorde faktiskt att jag gick på den asbilliga finten dom körde med LouLou. I fell for the oldest trick in the book! Pinigt alltså.

FYI så var just LouLous sista framträdande under Stockholmsveckan det enda framträdandet i Idols historia som har fått mina tårkanaler att klia lite blygsamt. Om ni missade det så tycker jag att ni kollar på klippet nedan och värdigt snyftar med när hon sjunger Chaka Khans Love me still.




/Johanna

Sommarkatten, the sequel.

Alltså är det inte lite konstigt klippt i programmen med slutauditions? Avsnitten tar liksom slut mitt i faserna och så står man där med lång näsa och undrar vad man ska göra med informationen.

Anyhoodles, jag vill bara passa på att prata lite om Sommarkatten igen. Okej för att han var göllig när han sjöng The drugs don't work, men allvarligt - Oasis? Nej, nej och åter nej. Epic fail när det gäller låtvalet. Dessutom lät det precis som när han sjöng The Verve. Jag anar ugglor i mossen och hundar begravna. Vet ni vem han påminner om? Sam. Kommer ni ihåg Sam eller? Den där långa killen med gubbkeps som Kishti älskade ihjäl. Han var lurig på precis samma sätt. Man tycker "ah, han har något speciellt", "åh, en annorlunda röst", "wohoo, lite uttryck" och efter två fredagsfinaler ville man bara slå ihjäl fanskapet. Alla låtval processades genom Sam-filtret och kom ut på andra sidan och lät precis som låten han sjungit veckan innan. Det var liksom Idol-världens svar på Måndag hela veckan. Och röster som är speciella på det där sättet slutar ofta rätt snart vara speciella och går istället över till att vara direkt skitirriterande. Jag kommer specifikt ihåg en vecka när Sam satte igång att sjunga och jag var tvungen att panikartat leta reda på fjärrkontrollen för allt jag kunde tänka var "SÄNKALJUDETJAGMÅSTESÄNKALJUDETNUUUUUUU". Jag fick liknande vibbar när Sommarkatten hade harvat sig igenom 10 sekunder av Don't look back in anger. Paniken infann sig inte, men by Jove, potentialen finns där.

/Johanna

Just can't get you out of my head.

Nu precis innan Stockholmsveckan ska sätta igång och juryn en gång för alla ska sålla agnarna från vetet så är det faktiskt så att det finns en audition som verkligen har satt sig som klister i mitt huvud. Nämligen denna:



Kannagi Ohlsson sjunger en lätt modifierad version av Da Buzz-låten Without breaking, och trots att jag aldrig ens hade hört den låten innan Kannagi dök upp i min tv så kan jag inte sluta nynna på den. Ja på Kannagis version alltså. Men mest tyst för mig själv i huvet. Ibland gör jag hennes lilla dans också. Det känns inte helt okej. Snälla, kan någon ge Kannagi ett skivkontrakt så att jag kan ladda ner den och lyssna på den om och om igen i min iPod tills den en gång för alla kan förpassas allra längst bak i mitt medvetande tillsammans med allt det där andra skräpet. Sveriges mest kända Da Buzz-fan är väl för övrigt vår nuvarande statsminister, Freddy Reinfeldt. Undras vad han tycker om den här versionen, bättre än originalet?

/Johanna

Idol På Stan.

Yours truly spatserade förbi en fikande Lars Eriksson (ja, han som tog juryn och YouTube med storm när han sjöng Dylans It ain't me babe) på Södermalm härom dagen. Han såg ut att vara på mycket gott humör, ska jag be att få meddela. Bådar gott inför Stockholmsveckan som sätter igång nu!


/Johanna

The Wedding Singers Deluxe Edition

Men alltså, så jävla förutsägbart att de skulle ge båda en biljett i förra avsnittet. Det kändes som en sådan set-up. EXAKT samma scenario som förra året.
Nej, jag tror inte heller att Oh-ever-so-cute-Johan kommer att klara av att sjunga en soul-låt, vilket var vad juryn oroade sig över. Han var ju som sagt var ingen "svensk Meat Loaf". AND THANK GOD FOR THAT. Det räcker med en Meat Loaf, en Bonnie Tyler och en Michael Jackson. Det är vad världen kan hantera.

Men om jag ska välja vem jag är mest impad över, den 20-nånting killen som gjorde den halvljumna Elvis-covern och den 16-åriga killen som har vett att sjunga Verve-låtar på audition, då hejar jag på Johan. Han hade mer utstrålning och känsla, även om hans röst inte riktigt höll. Men å andra sidan så var Elvis-killen lika ljummen som alla de blonda brudarna som kommer dit och sjunger ballader. Enda skillnaden är att de är halvljummna och ger sig på låtar de inte klarar, och så åker de ut, medan gitarrkillarna suger inom det register de trots allt hanterar, och därför ser bättre ut.
Det finns mååånga killar med gitarrer i årets startfält och jag tvivlar som sagt var på hur många av dem som har något att skina med om man tar ifrån dem gitarren. Men same goes för alla Amanda Jenssen-tjejerna med gitarr och kråksparkar som ploppat upp som svampar ur jorden i år. Vi får väl se vilka som fortfarande kan förmedla något intressant.
Sen tror jag att de har större chanser på en karriär oavsett hur det går, bara för att de faktiskt kan hantera ett instrument och har mer ambition än att "stå på scen" (gud vad jag hatar folk som använder det uttrycket).

Och herregud vilken sanslös samling tråkiga tjejer det dök upp där i slutklämmen av de utvalda från internet. Det är skillnad på att rocka en karaokekväll och att bli Idol. Det behövs lite mer utstrålning och stil, inte bara en ok röst och en vilja att sjunga musikal-låtar på varje social tillställning era vänner har.
Vissa människor borde faktiskt hålla sig till att sjunga på bröllop, precis som juryn sa. Det är en viss typ av tillställning, en viss typ av sång, ska gärna finnas en anknytning till de som har festen och lönen är därefter. Alla passar inte för Hovet, men ganska många kan nog underhålla på 50-års-festen.
Bara låt det vara okej.

/Liza.

Lille katt.

Och lilla Johan sen då. Vilken liten plutt. Även den mest cyniske Idol-tittare måste ju ha smält när han rev av The Verves The drugs don't work. Jag anar en hype. En manlig bekant till mig hävdar bestämt att han var bäst i hela avsnittet och att han nästan grät av Johans framträdande.

Hm.

Samme bekant hävdade visserligen även att när Johan väl fyllt 20 så ska dom bli ihop och sjunga egenkomponerade kärlekslåtar till varandra var dag, så excuse me om jag tar hans bedömning med en nypa salt. Visst var han bedårande, men han var väl inte så himla bra egentligen? Om man tar bort håret, hatten, slipsen, dockansiktet och all spännande androgynitet så har vi vaddå? Någon som inte sjunger falskt och som kan hantera en gitarr. Jag spår att han kommer bli Idols sommarkatt. Ett litet tag blir han kramad av alla, sedan blir han lämnad utanför sommarstugan (i denna analogi är sommarstugan alltså Stockholmsveckan) medan alla tittare fräser hem till stan där de snabbt glömmer bort lille sommarkatten som sitter och jamar ledset i det torra sensommargräset.

Nu blev jag typ gråtmild av min egen liknelse här. Måste vara pms.


/Johanna

Äntligen: hån!

Den här artikeln i Aftonbladet är precis vad jag har suttit och väntat på sedan audition-turnén satte igång. "Stjärnans dotter hånad" är rubriken och jag skulle vilja kritisera iallafall två av rubrikens tre ord. För det första: "Stjärnan". Alltså Poodles i all ära, men har de gjort något annat än att ställa upp i Melodifestivalen två gånger? Ja, de har säkert släppt plattor och spelat på Viking Line - men är det verkligen allt som krävs för epitetet "Stjärna"?? Nu ligger det visserligen i kvällspressens natur att vidga begrepp som "artist", "kändis" och för all del "stjärna" så fort det finns en ynka liten möjlighet att vaska fram något som med ytterligare ett ymnigt begreppsvidgande eventuellt kan benämnas som "skandal". Men I say humbug! Sångaren i Poodles är ingen Stjärna och juryns utlåtande om hans dotter var inget hån.

"Hon blev riktigt nervös och det gick inte så bra", säger Poodlen. Jahupp. Det är möjligt att hon blev nervös, och nej det gick inte så bra. C'est la fucking vie, biatch. "Och juryn var så jävla elaka", fortsätter han. Lyssna, o Stjärna från The Poodles, dom sa till henne att hon inte var så bra som hon trodde att hon var, och det är ett utlåtande som kan appliceras på ungefär 98% av de som söker till Idol. Inte ens de som är bra är så bra som de tror att de är. Det är lite det som är problemet. Jag menar, Marie Picasso, hon var inte direkt den Mariah Carey hon målades ut att vara. Alla deltagare tar alltid på sig för stora skor, både i auditionrum och under fredagsfinalerna. Ibland går det hem, ibland bombar dom. Det är lite det som är Idols skönhet, det är därför vi tittar.

/Johanna

Kändissyskon.

I gårdagens program fick vi tittar även stifta en kort, men intensiv, bekantskap med Bonde Söker Fru-Fredriks syster Emma. Det var intressant. Hon såg nämligen prick ut som Fredrik, fast med långt hår. Och om man genomled en endaste minut av Fredriks trevande tv-dejtande när det begav sig så kunde man ju ha räknat ut hur syrrans audition skulle sluta innan den ens hade börjat.

Och när jag ändå är inne på det spåret, Isabel Sommerfeld - hon måste ju vara syster till Sara. Dom ser ju princip identiska ut. Hon har förresten varit ombudsman för LUF, Isabel. Och tydligen sjungit på Folkpartiets Landsmöte. Ja tänk sicken information man kan hitta med lite fulgooglingar.

/Johanna

Olga Isaksson Superstar.

De inledande tio minutrarna i gårdagens program var verkligen en freakfest utan dess like. Hade jag varit en mer empatisk människa hade jag nog tagit till skämskudden, nu satt jag och skrattade högt för mig sjäv - och helt ärligt, hur ofta skrattar man högt när man sitter ensammen och kollar på tv? 

Men trots alla fina kalkoner så var det ju såklart en som stog ut allra mest, och det var den helt fantastiska Olga. Åh Olga! Ska ni bara se en enda audition i år, då ska ni se Olgas. Den hade allt; en syrénlila kavaj, obegriplig engelska ("a rolling bäk lajk tänder nao"), obegriplig svenska ("i dina mjorka jogoon"), lite spanska ("bailamooos..nananana..."), en klassisk ursäkt ("jag är lite förkyld också"), och ett genomgående gott humör. Anders Bagge dansade ut henne ur rummet meddelst en tryckare, och Olga verkade trots avvisningen vara på gott humör när hon kom tillbaka ut i verkligheten. Fan Olga, det där gjorde du bra!



/Johanna

Psst..

om du inte minns vem som är vem, eller om du missade kvällens program så kan du alltid kolla audition-klipp hos Tv4. Nu finns det en länk dit här i listan till höger. Vi tänker minsann på allt här i Idolbloggen.

/Idol-Johanna

Det hänger på håret.

Förutom ett visst exkrement-tema så definierades det här avsnittet i min värld av Frisyrer. Jag tänker lite på Robin Bengtsson som antagligen omedvetet satsat på en revival av Goo Goo Dolls-frisyren, men även på Kenny Lundströms Patrick Duff-frisyr. Patrick Duff är säkert obekant för ungefär 99% av folk i västvärlden under 25 och över 35 och jag kan därför berätta att han sjöng i ett band som hette Strangelove*. En gång i tiden, under den epok som kallas för 90-talet, så kunde man se den frisyren på ganska många unga herrar. Det är en bra frisyr. Det bor mycket sex appeal i den frisyren. Man kan faktiskt vara ganska ful och ändå framstå som rätt het om man sportar en Patrick Duff-frisyr. Nu var visserligen Kenny rätt het, och det skulle han nog vara även utan frisyren - trots namnet. Okej, hormonal rant over.

Men Peter Jihde. Vad fan är det med hans hår alltså? Det ser ju ut som en helt sjuk peruk (obs, rim)! Konstig kamning, misstänkt jämn hårkvalitet.. hans hår är helt förhäxande. Jag kan absolut inte koncentrera mig på vad han säger, allt jag vill är att gå fram och sakta sakta klappa honom över huvudet. Som om han var en liten Malteser (hunden, ej person från Malta eller chokladen).

Ett annat roligt hårfakta är att jag en gång har sett Laila Adéle tvätta och föna håret. Jag satt passande nog i ett sminkrum på Tv4 och förberedde mig på att vara med i Svart eller Vitt och debattera med Jan Björklund (det låter som att jag hittar på nu).

Over and out,

Idol-Johanna

*Strangelove var ett s.k "indie-band" som var stora under Britpop-eran. Man kan söka på både bandnamnet och Britpop på Wikipedia. Man kan även ladda ner  Strangeloves skivor  på iTunes. Min bästa låt heter Sway och finns på en skiva som heter Love and other demons. 

Jag blir full på min Coca Cola

ÅH! Jag bara älskar nördar som söker till Idol och kommer in och är sådär tafatta och sjunger kasst och har noll utstrålning och ba ”jag ska bli idol 2008” och kommer med egenhändigt komponerade låtar om att bli full på coca cola. Eller de som kommer och ska sjunga hårda rocklåtar och försiktigt staplar fram några takter av ”Poison” eller dylik dänga. De har en alldeles egen plats i mitt hjärta.

Det är intressant med folk som tror att man kan gå väldigt långt utanför konceptet och ändå lyckas komma med. Idol är en tävling där man får försöka vara originell inom de ramar som ges. Att se ut som värsta metal-killen och nitar till armbågarna och sjunga ”My Heart Will Go On” kommer bara att funka om du är helt överjävla grym. Du kommer inte att gå vidare om du ser ut som en söt normis-tjej i jeans och blonda lockar och sjunger så att småfåglarna dör utanför fönstret, men om du ska komma undan med ett helt okonventionellt utseende så behövs det rejäla grejer.
Den subkultur som får plats inom Idol är möjligtvis rocken. Då menar jag inte metal, eller sleaze, eller glam, eller punkrock. Jag menar rockhits, såna som finns på skivan Absolute Rock. Man ska helst inte se alltför Alice Cooper-farlig ut heller.

Ursäkten att man är ”bajenödig” (jag vet inte ens hur jag ska hantera det uttrycketär inte heller något jag känner går hem. Ibland bara kollar jag på folk och känner att rapparen och förortstanten är lika fel ute med jojk, visa eller rap. Det är Idol, liksom. Har ni sett programmet förut? Då vet ni vad de är ute efter.
Och det har aldrig varit human beatbox.

Sedan har vi alla de här killarna med gitarrer som ser ut som om de blivit stylade av Carlings. Jag tror att ett gäng av dem kommer att falla bort. De är snygga och söta och sjunger fint men lite trist och sådär, men vad händer när de inte har gitarren att gömma sig bakom längre? Jag är inte så säker på att de håller om man tar ifrån dem gitarren och inte låter den gömma rösten så mycket. Vi får väl se. Jag menar Kenny var ju söt så klockorna stannade, men hans version Elvis-cover var ju inget som knockade mig helt. Jag hade väntat mig lite mer av honom. Det känns som om han kom undan med att vara lite osaltad för att han var så snygg.

Peter Jihde, honom ser jag däremot gärna mycket mindre av. Maken till tråkmåns! Kan vi inte bara knuffa honom rakt över programtablån tillbaka till sporten? De får gärna behålla honom.

Och så Anette! Ljuvligt! En ny Anna Nyblom! Kommer ni ihåg henne, galningen som sjöng "Ring Ring" 2006 och som Clabbe sa lät som en telefonlur? Om ni hade glömt henne så finns hon här:


Jag ÄLSKAR folk som inte kan ta kritik och blir förbannade på juryn! De är grädden på auditionsmoset för mig.

/Idol-Liza.