Veckans tema.

Temat för fredagen är tydligen "Idol fyller fem år", vad fan det nu ska betyda. Ja alltså jag fattar ju att det betyder att det är femte svenska Idolåret, men vad är det för jävla tema? Vad hände med typ 70-tal, Boybands och Pimps n' Hoes och alla andra teman vi kan relatera till? Om man sedan kollar på Idolernas låtval så förstår jag verkligen inte hur det hela hänger ihop för det verkar mest vara en salig blandning av topplistehittar.

Blir alldeles utom mig av förtjusning när jag läser att ligist-Robin ska sjunga Duffys Mercy. Det kan ju bli hur bra som helst. Och oavsett utgång så är det ett roligt val. Crossgender är ju aldrig fel. Först reagerade jag med samma motvilja som alla till sinnet normala människor borde göra när jag såg att Larsa ska göra James Blunts vidriga You're beautiful, men sen kom jag på att juryn ju kallat honom för Idols James Blunt och att han såg måttligt förtjust ut över det. Är det här alltså en liten sarkastisk blinkning till juryn? Jag väljer att tro det. En människa som uppskattar Bob Dylan kan bara inte gå på pretto-charlatanen Blunts taffliga försök att verka missförstådd. Även Alice har valt en av mina absoluta hatlåtar, These words av Natacha Bedingfield. En låt om att inte kunna skriva låttexter.. antagligen mer talande än Natacha vill tro. Hemsk, hemsk låt på alla sätt och vis - Alice vad tänkte du när du valde den? Och sen är väl inte det här Rock-Robins fel, men Idolsajten anger No Doubt som upphovsmän till It's my life och det är lite irri. Alltså research people! Det är för fan en cover! Och en cover som inte rör sig vansinnigt långt ifrån originalet heller. Resten av låtvalen känns lite "meh". Anna gör Release me i ännu ett försök att återskapa hypen runt Have a heart, och det blir säkret bra. Jag är mest spänd på hennes nya hår. Yazmina gör Rihanna och jag känner rent spontant att det blir min toapaus. LouLou gör säkert något vettigt av Christina Aguileras sömniga Hurt, men ett särskilt roligt låtval tycker jag ju inte att det är. Sepideh ska sjunga I kissed a girl och jag kan redan höra hur det låter. Det låter inte dåligt, men hon får fan styra upp lite scenshow om det ska kännas angeläget.

Summa summarum så tycker jag att ligist-Robin gjort bästa låtvalet. Lite otippat, en sjukt bra låt och man vet inte riktigt hur det ska gå. Skräckblandad förtjusning tror jag det kallas. Såhär fint lät och såg ursnygga Duffy ut när hon sjöng Mercy live hos Jools Holland:


/ Johanna