Och så var de bara två.

Jahupp, då åkte ena aerobicstjejen ut då och det var väl kanske inte helt oväntat. Hade det varit upp till mig hade jag gjort mig av med Reumatikern, fort som fan. Hennes framträdande var helt ärligt de längsta minutrarna i mitt liv. Jessica Simpson, eller Victoria som hon heter, var ju ointressant så det förslår - men jag fick åtminstone inte huvudvärk av att lyssna på henne sjunga. Och det var ett jävla tjat om Reumatikerns (ja, Jenny heter hon visst) "hesa röst". Bitch please, you ain't no Bonnie Tyler! Och Laila Bagge har tydligen helt tappat konceptet och medger sig helt plötsligt vara helt såld på hennes vansinniga röst, aargh jag står inte uuuuut! Tack och lov så finns det ett gäng grymma tjejer i startfältet som samtliga kan sjunga vårdbiträdesbrallorna av supergapiga Jenny vilken dag i veckan som helst. Kan dom ta och göra det på onsdag nu då eller? Team Friskis is no longer needed in this competition.

Och visst, Yazmina sjunger jättesött men hur jävla mögig känns inte What a wonderful world?. Det enda som ursäktar ett sådant låtval är hennes låga ålder. När jag ändå är inne på våra youngsters, Alice alltså. En så trist låt blev ändå uthärdlig tack vare hennes grymma sång. Vilken röstkontroll! Sedan tyckte jag nog inte att Annas version av Time after time var så dålig som juryn påstog. Jag känner att hypen kring henne satt griller i huvet på folk. Så fort hon ställer sig på en scen så förväntar sig folk att få höra Have a heart, jag tycker nog att Time after time ligger rätt nära den rent genremässigt. Så med undantag från Yazminas übercrappiga låtval så tycker jag att Team Dagis klarade sig rätt bra.

Kvar att gnälla över är då Sepideh, LouLou och Linda. Men vet ni, jag tänker inte gnälla. Jag tänker helt talande bara kröna dessa damer till Team Asbra.


/Johanna